torsdag 18 februari 2010

Men sälj nåt då?!?

"Så vaddå, du har dåligt med pengar. Men sälj nåt då? Något har du väl liggande i nån låda, du vet, nåt du inte använder ändå, och så sitter det nån gubbe därute i landet och vill ha precis en sån... det är väl bara att lägga ut en annons så har du pengar fram till du får lön nästa gång?"

Mannan har tvättstugan ikväll. Bara så ni vet.
Har inte tvättat på ett par veckor, så resurserna finns ju, om jag bara kan kliva över den där spärren som säger "GÖR DET INTE! ÄCKLIGT!".

Å andra sidan skulle det inte vara helt fel med en semesterresa i sommar. Lilla Mannan och mamman har aldrig kunnat åka nånstans på sommarlovet. Det är kanske dags nu?

8 kommentarer:

  1. *s* Nu får du en kaktus. Bra inlägg, men du förstörde min dag med länken.

    Men en kaktus är också en blomma.

    //Ulrika

    SvaraRadera
  2. Länken är inte kul, men den finns med i inlägget i syfte att förklara exakt hur mycket man lägger ner på att hitta kreativa lösningar på sin ekonomiska situation. Det känns inte rätt, men jag säger såhär: vem är jag att döma andra som säljer sina trosor, när jag själv letar pengar hela tiden? Är det bättre att ansöka om sms-lån än att sälja trosor? Är man bättre människa om man ansöker om lån än om man säljer sina trosor?

    En annan sak. Jag har förstått på en bekant, en tjej i 15-årsåldern, att flickor i familjer med väldigt lite pengar också letar extrainkomster hela tiden. Det senaste jag hörde var att man tydligen kan få betalt via kontantkortet?? på sin mobil för att man poserar framför webcameran hemma i flickrummet. Välkommen till verkligheten, mamma Manna! Det handlar om våra barn, och flickor i familjer med för litet konsumtionsutrymme är väldigt utsatta i ett samhälle där konsumtion definierar den du är.

    SvaraRadera
  3. jag förstår naturligtvis poängen. Men BILDEN av postbilen och vad den bär i sitt bagageutrymme... Jag ska börja öppna posten med handskar på tror jag.

    SvaraRadera
  4. Du, jag började då fundera på vilka som köper dem, och vad de gör med dem...och det var inte bra. Frågan är väl då snarare:

    "Ska jag någonsin våga ta i en man igen utan handskar?"

    *RYYYYYYS*

    SvaraRadera
  5. Vi kanske kunde gå ihop och bilda en grupp kalenderflickor. Jag menar, alla sitter ju i samma båt. Den kunde säljas till förmån för fattiga överskuldsatta kvinnor. En månad var - det vore något. Jag vet i alla fall vilka som skulle köpa den - inkassobolagen och kfm.

    SvaraRadera
  6. *Hihi* jag undrar om KFM verkligen har medel avsatta för utsmyckning av lokalerna... och om vi skuldsatta i bara mässingen skulle passa in i verkets interna policy för dekorationer ;)

    Men i.o.f.s... pax för miss September! Klädd i lönnlöv borde man känna sig ganska hemma :)

    SvaraRadera
  7. Skuldsatta i bara mässingen tror jag skulle uppskattas på KFM, inte för våra vackra kroppars skull, mer som en symbol på att de lyckats plocka av oss allt in på bara skinnet.

    MVH
    Robert

    SvaraRadera
  8. *hehehe* då Robert tror att jag vi får rikta marknadsföringen emot inkassobranschen istället, för det finns kronofogdar som har medkänsla och kan visa det, men jag har aldrig hört talas om att anställda i inkasso eller för den delen delgivningsföretag skulle ha andra mål än att ställa oss på bar backe.

    SvaraRadera