Dagens Nyheter rapporterar idag om att fler hem säljs exekutivt. Fullt begripligt. Dels för att fler svenskar har svårt att betala för sig på grund av överskuldsättning, dels för att kreditinstituten har dragit öronen åt sig på grund av sina egna förluster. Oavsett anledningen, gissar jag att de närmare 900 tvångsförsäljningarna under 2009 kommer att gå upp emot 2000 innan 2010 är slut.
Vad blir den långsiktiga effekten?
Jag gissar att en ganska stor andel av objekten kommer att säljas till underpris, vilket idag är helt legitimt. Kronofogdemyndigheten är inte på något sätt ålagd att få ut "rätt" pris för en villa eller bostadsrätt, utan högsta giltiga bud gäller. Det ger köparen en rejäl chans att fynda, men det lämnar också ett stort antal olyckliga människor kvar i fortsatt skuld. Kanske blir det bara inne i centralorterna som en gäldenär får möjlighet att komma tillbaka ekonomiskt efter tre-fyra år då betalningsanmärkningarna raderats ut. För många andra kommer snart den obehagliga upptäckten att bara räntorna på skuldkapitalet snabbt överstiger den ursprungliga skulden, och att utmätning på lönen inte minskar skuldbeloppet över huvud taget. Detta hände tusentals svenskar under 90-talskrisen. Detta händer tusentals svenskar i år.
Om behovet av en enklare och mer tillgänglig skuldsaneringsprocess är stort idag, hur kommer det inte att se ut om tio år?
Credit Card Information Will Help You Choose
12 år sedan
känns som att du förenklar hela processen lite...
SvaraRaderaså här går det till:
http://www.kronofogden.se/auktionstorget/forsaljningfastigheterochbostadsratter.4.145c414103262ae3db8000136.html
Det är naturligtvis en lång och komplicerad process när KFM säljer en bostadsrätt eller fastighet. Självklart gör KFM en värdering också, så fordringsägarna ska få ut mesta möjliga av affären. Tack för en bra länk! Men faktum kvarstår: man kan som skuldsatt få sin bostadsrätt såld till ett lägre pris än man skulle fått om man hade sålt den själv, och det är nog en del av förklaringen till att så oerhört många spekulanter är på hugget när en lägenhet visas för allmänheten. Folk är ute efter att göra klipp, och ibland gör de klipp också. I glesbygden där jag växte upp var det huggsexa varje gång nån lantbrukare gick ikull, och ärligt talat såg man ganska hemska sidor av folk man tidigare tyckt bra om... det ligger en hel del psykologi i detta: det är sämsta möjliga läge att försöka sälja något när man är i svår ekonomisk knipa, och det utnyttjas oavsett om KFM står mellan den skuldsatte och köparen.
SvaraRaderaDet är heller inget ovanligt att bli sittande med stora skulder även efter att försäljning genomförts. I glesbygden, där taxeringsvärdet på en fastighet generellt är lägre, är det svårare att få täckning för skulder än i stan där bostadsrätten är värd miljoner. Sen kan det naturligtvis också bero på att man konsumerat för mycket utöver det som kan täckas av försäljningen. Jag kan inte se försäljning av bostadsrätten som en väg till sanering av en människas ekonomi, det är snarare en liten del av en lösning. En annan del är att ändra köpbeteende, alltså flytta till en bostad man har råd med. Där ligger nog grunden till hela eländet. Man vill bo kvar i sin bostadsrätt fast man egentligen behöver sälja för att få loss kapital, och flytta till hyresrätt istället.
I vilket fall borde vi kunna komma överens om att tvångsförsäljningarna kommer öka den närmaste tiden? Och med detta behovet av skuldsanering. Det är många, många som fortfarande sitter fast sen 90-talet.
Kattliv, kokar man ner hela problemet, från olika moment till en helhetsbild blir det nog exakt som Mannan beskriver.
SvaraRaderaSedan är det många, både allmänhet, kronofogdar och media, som beskriver tragedin bakom en exekutiv auktion som fynd.
//Ulrika