torsdag 13 oktober 2011

Razzia mot svartjobbshärva - Eat Food Factory Europa AB

Poäng till Skatteverket - igen! Jag har tidigare hudflängt dem för att in absurdum förfölja småföretagare med egenhändigt ihopknåpade och lätt vansinniga kalkyler på hur mycket fisk som ingår i en normal sushiportion, i jakten på eventuella svartförsäljningar på restauranger. Kronofogdemyndigheten har fått några välförtjänta kängor också, som när de stod på Essingeleden och utmätte bilister som stoppats av Polisen i vanliga nykterhetskontroller. Men idag har de gjort en riktig samhällsinsats. Från Aftonbladet , nätupplagan:

"I morse slog polisen och Skatteverket till mot en av Nordens största producenter av kylda färdigrätter. Företaget levererar mat till Coop, Lidl, SJ och SAS. 34 arbetare är nu frihetsberövade och ägaren misstänks för brott mot utlänningslagen. Företaget Eat Food Factory Europa AB tillverkar mat som var och varannan svensk serveras på SJ eller köper som snabblunch i matvaruaffärer."


Minst 34 personer har alltså arbetat utan tillstånd, utan att betala skatt, utan att några arbetsgivaravgifter blivit betalda, utan att de anställda kommer få pension eller andra förmåner för sitt slit. Sannolikt har de inte heller fått någon rimlig lön för sitt arbete, och de har säkert varit rättslösa mot arbetsgivaren eftersom de inte haft normala medborgerliga rättigheter. Det är mig veterligen Svenska myndigheters hittills största "sweatshop-tillslag".

I USA är detta vardagsmat. Något media knappt skriver om längre. Är det dit vi är på väg? En slags arbetslinje för illegala invandrare?

Tidningen SVD betonar i sin lilla notis att de anställda har saknat arbetstillstånd. Aftonbladet berättar en annan historia, som är så mycket mer välbekant för oss som jobbat många år i det undre samhällskiktet, där skattebrott är vardagsmat och arbetsgivarna sällan har samvetskval över hur de skaffar sina pengar.

"De flesta kommer från Uzbekistan eller andra före detta sovjetrepubliker.
– Många som har jobbat där har varit asylsökande och har varit skrivna i lägenheter i Jordbro, berättar en källa för Aftonbladet.

"Mycket låga löner"

En före detta anställd berättar samtidigt om hur han känner sig sliten och utnyttjad av företaget. Han talar mycket knackig svenska och vi får tolkhjälp av hans släkting.
– Det är låga löner och alltid kallt där inne. Protesterar man mot något blir de jätteförbannade, säger mannen.
Flera anställda kördes i dag till polishuset för förhör. De kunde inte svenska och polisen behövde tolkar.

Totalt togs 34 personer, de misstänks för allt i från brott mot utlänningslagen till att ha arbetat utan arbetstillstånd. Några är också sedan tidigare efterlysta för verkställighet av utvisning."


"Företaget uppmärksammades i samband med en radiodokumentär 2008. Det hette då Mo Catering. Anställda beskrev slavliknande förhållanden och 2007 dog en truckförare av hjärtinfarkt. Istället för att ringa ambulans kontaktade de anställda cheferna.

Mannen fördes sedan i en privatbil till sjukhuset och var död när han kom fram."

Före detta Mo Catering heter idag Eat Food Factory. Ägaren har redan uttalat sig om att han ska ha blivit lurad av de anställda, att han inte haft en aaaaaning om att han hade olaglig arbetskraft på företaget. Gissar att han kommer skylla på personalchefen och såsmåningom revisorn för alla de skattepengar som aldrig kommit in till myndigheterna.

För många av svartjobbarna är razzian naturligtvis en personlig tragedi, slutet på en desperat flykt undan utvisning. Jag är övertygad om att ganska många av dem tagit jobben för att kunna äta medan de gömt sig från utvisningshotet, och att de haft urusla förhållanden som de bara accepterat för att slippa bli utslängda ur landet. Många av dem lär ha farit riktigt illa. Ingen av dem kommer få något gott med sig av den här historien. Några av dem kommer säkert drabbas av allt möjligt elände när de småningom tvingas lämna landet. Men Skatteverket och polisen satte stopp för ett fortsatt utnyttjande av dem när de slog till idag, och förhoppningsvis kanske det bromsar någon annan kriminell från att driva liknande verksamhet och utnyttja fler gömda flyktingar på samma hänsynslösa sätt. Verkets anställda kanske drevs av ett av världens krångligaste byråkratiska regelverk för arbete och beskattning, men resultatet blir ändå höga poäng i humanitet, för de satte stopp för ett omänskligt utnyttjande av rättsligt sett svaga människor.

Gamla artiklar från SVD om Mo Catering, 2008:

MO Catering: Vi kan bevisa att vi inte gjort fel

Coop slutar sälja färdigmat efter avslöjande om usla förhållanden

Metro och DN ikväll.

EDIT: Idag 111014 har misstankarna mot Eat Factory utökats till att även gälla människohandel. Läs mer på SVD



En mer personlig reflektion: en av Eat Factorys största kunder är SJ. Kontrollerar de inte sina leverantörer bättre när de upphandlar sina vedervärdiga "tåg-måltider"? Minns med ett snett flin den där julen då en företagare här i Mellanstad som var misstänkt för skattebrott lyckades kränga på Skatteverket årets julklapp till drygt 12500 anställda. Jaja, ingen är perfekt. Och julklappen var säkert fin.

fredag 23 september 2011

Ingens ansvar - om Sigtunapojkarna igen, och barnvräkningar

Igår skrev jag om de båda pojkarna i Sigtuna som mördades av sin mamma i en livssituation som måste ha varit outhärdlig för två barn. När foton på bröderna nu publiceras blir det ännu svårare att ta det som hänt till sig - den lille var fortfarande sådär småbarnsligt rund om kinderna som min egen dotter var långt efter att hon slutat äta välling på nätterna. Jag reagerar väldigt starkt på att se dem, för jag är inte bara skuldsatt, jag är mamma också. Hur kunde det få hända i ett land som Sverige, när vi skrivit på FN:s Barnkonvention om att alltid sätta barnens bästa i första rummet?

Kritiken mot Sigtuna kommun är stenhård idag. Inte bara emot Socialtjänsten, utan även mot skolan. Nu bryter kommunen sekretessen i vissa delar för att försvara sitt agerande. Från DN.se:

"Flera uppgifter som cirkulerat i medier de senaste dagarna har varit felaktiga, enligt Sigtuna kommun. Nu väljer man att släppa på sekretessen för att få stopp på ryktesspridning och felaktigheter. Bland annat tillbakavisar man att familjens el varit avstängd. Det ska den aldrig ha varit. Uppgiften är dubbelkollad med elbolaget, enligt kommundirektören Greger Svensson. Det har också påståtts att den nu mordmisstänkta mamman nekats försörjningsstöd.
”Mamman har aldrig nekats försörjningsstöd. Hon har begärt och fått en ansökningshandling men inte återkommit.”

Att familjen levt i misär är inte heller något kommunen känt till. Den 28 augusti mötte mamman och barnen personal från fyraåringens förskola. Mamman höll då i två stora matkassar. Efter sommarlovet hade mamman först kontakt med skola och förskola och meddelade då att barnen var sjuka. Så sent som den 30 augusti ska mamman ha hävdat att de hade halsfluss respektive vattenkoppor.
”Vanliga smittsamma barnsjukdomar där man normalt är hemma upp till två veckor”, skriver Greger Svensson i ett pressmeddelande.
Kommunen beslutade på fredagen att ”ta in en extern utredare med hög integritet för att få en så mångsidig belysning av vårt agerande som möjligt”. (TT)"

Skolpersonal har alltså sett att mamman burit på två matkassar den 28 augusti. Men för Aftonbladet har mammans syster berättat att familjen stod utan matpengar redan den 7 september. Tevin och Elias dränktes den 18 september. Fick de riktig mat de sista tio dygnen av sina liv? Och är det så svårt att förstå att mamman höll dem hemma från dagis och skola, om hon var rädd för vad som skulle hända om någon av pojkarna berättade för fröken att de inte hade något att äta hemma?

Sigtuna Kommuns personal är naturligtvis inte synsk. Om det är sant att mamman inte sökte ekonomiskt stöd, så kunde de naturligtvis inte se igenom lägenhetens väggar att där satt två barn som inte fick någon mat. Det kan naturligtvis vara så att mammans väninna, som igår berättade att hon blev snäst när hon ringde Socialtjänsten för att försöka hjälpa mamman, blåljuger - men varför skulle hon göra det? Samtidigt avslöjas det att kommunen avfärdat inte mindre än 178 orosanmälningar gällande utsatta barn bara under det senaste året. En före detta chef inom Socialtjänsten berättar om hur man rutinartat struntat i att utreda anmälningar. Länsstyrelsen har kritiserat kommunen. Socialstyrelsen har kritiserat kommunen. Nu inleds en ny granskning av såväl Socialstyrelse som Skolinspektion kring hur pojkarnas situation har hanterats, när skolan larmat Socialtjänsten om att den äldste inte kommit tillbaka efter sommarlovet.

Granska gärna, men vad händer sedan? Hur tar vi tillvara resultaten av granskningen så att det som hänt inte kan hända igen? En undersökning som Socialstyrelsen gjort visar att det beror på vilken ort ett barn bor på, huruvida det kan få hjälp eller inte när det far illa. Från svt.se:

"Sigtuna, där två små pojkar ska ha mördats av sin mamma, saknar exempelvis formell samverkan mellan skola och socialtjänst. Enligt Socialstyrelsen är formell samverkan ett sätt för kommunerna att förbereda sig för situationer som kan uppstå.
-Att man sluter en sådan här överenskommelse och har en formaliserad samverkan är ett sätt för kommunen att se till att man är förberedd när olika situationer uppstår. Vi ser det här som ett viktigt hjälpmedel för att försäkra sig om att de olika aktörerna kan agera på ett bra och samordnat sätt när det händer saker, säger Petra Otterblad, avdelningschef på Socialstyrelsen."


I klartext: samverkan mellan Socialtjänst och skola brast i Sigtuna. Det är rimligt att tro att samverkan kan brista i fler kommuner. Det finns därmed utrymme för att fler barn kan drabbas på samma sätt.

På samma tema, barn som far illa, har en annan av dagens stora nyheter varit att Stadsmissionen nu larmar om barnvräkningarna. Från svd.se:

"Förra året vräktes 632 barn och deras familjer, vilket var en ökning med 2 procent jämfört med året före.
Ökningen ser ut att bli ännu större i år, enligt Kronofogdens siffror. Nu kräver Stadsmissionen en lagändring.
- Hemlösheten är större än vad som syns i statistiken. Vi tror att en ny nationell strategi måste ta hänsyn till hela hemlöshetskomplexiteten för att göra skillnad, säger Stadsmissionens direktor Marika Markovits till TT.
Nästan var femte svensk kommun uppger i Stadsmissionens årliga granskning av hemlöshet att antalet barnfamiljer som riskerar att förlora sitt boende ökar.

Sedan 2007 har mer än 1 900 barn vräkts från sina hem och i 55 kommuner har antalet vräkningar som drabbar barn ökat, enligt statistik från Kronofogden.
Ett av målen med regeringens strategi mot hemlöshet, som löpte ut 2009, var att inga barn ska vräkas.
- Regeringens handlingsplan var ganska verkningslös på lokalplanet. De hemlösa märker ingen skillnad. Det har mest lett till samordning av myndigheter och ett kunskapsdelande, men inga reella effekter, säger Marika Markovits.

Förra året vräktes 632 barn och deras familjer, vilket var en ökning med 2 procent jämfört med året före.
Ökningen ser ut att bli ännu större i år. Under årets första sex månader berördes 358 barn av vräkning, vilket är en ökning med 9 procent jämfört med samma period i fjol.

Av Kronofogdemyndighetens statistik framgår att det finns stora regionala skillnader. Utanför storstadsområdena toppar Västmanland listan med 26 vräkta barn, följt av Dalarna (19), Gävleborg (18), Västernorrland (17) och Jönköping (16).
- Det är inte bra att det fortfarande är barn som vräks. Jag tror att det handlar väldigt mycket om att man jobbar mycket mer förebyggande i vissa kommuner, att man tar tag i problemet i ett tidigt skede, säger Johan Krantz som är verksamhetscontroller på Kronofogden.

Förutom en ny nationell strategi efterlyser Stadsmissionen ett starkare lagskydd mot vräkning av barn, personliga ombud för hemlösa och rätt för gymnasieungdomar över 18 år att få ekonomiskt stöd så att de kan gå klart gymnasiet även om deras föräldrar inte längre har råd att försörja dem. I dag kräver många kommuner att den som är över 18 ska stå till arbetsmarknadens förfogande för att få socialbidrag."


Kronofogdens pressmeddelande om barnvräkningar från juli 2011 hittar du HÄR.
Kronofogdemyndighetens egen statistik över antalet vräkta barn, kommun för kommun, hittar du HÄR.

Ta siffrorna med en nypa salt, för de barn som bor växelvis hos sina föräldrar och därmed inte är folkbokförda hos den vräkta föräldern syns inte heller i statistiken, fast de är precis lika vräkta som mamma eller pappa när flyttfirman står där och rakar ner deras leksaker i plastsäckar för magasinering.

Bloggarkollegan Skattmasen har arbetat på Kronofogdemyndigheten, och under sin tid som fogde genomförde han ungefär en vräkning i veckan. Jag tar mig friheten att klippa in en text han publicerat på sin blogg idag, om hur det går till i verkligheten i ett Sverige som är ganska kallt för de svagaste, barnen.

"När jag fick ett vräkningsärende på skrivbordet så var uppgifterna i folkbokföringen eller försäkringskassans underhållsuppgifter det första jag tog en titt på. Hittade jag uppgifter där som tydde på att den som skulle vräkas hade minderåriga barn, så påbörjade jag ett omfattande arbete på att ta reda på var barnen fanns någonstans. Oftast var det ensamstående män jag vräkte och hade de barn, så kunde jag i 9 fall av 10 genom samtal komma fram till att de levde i all önskad välmåga hos mamman som i de flesta fall hade vårdnaden om barnen och som inte ens var i närheten av samma livssituation som pappan. Men ibland så var det kvinnor, och män med för den delen som hade vårdnaden om minderåriga barn som hade samma folkbokföringsuppgifter som sin vårdnadshavare, och vars adress jag nu skulle ta deras besittning ifrån.

En människa som har barn och som är i fas att bli vräkt, har nästan uteslutande enorma skamkänslor över sin situation, och försöker ofta negligera de värsta fakta om situationen från sin omgivning genom att underdriva omfattningen av den. Socialen har inget krav på sig att vara med på vräkningen om den som ska bli vräkt är myndig och inte har några barn, och de följde sällan med ut heller. Men de var tvungna till det om det fanns misstanke om att barn kunde vara involverade i ärendet. Innan jag satte ut datum för denna vräkning så ansträngde jag mig hårt för att komma i kontakt med dem som skulle bli vräkta och hade barn, för att fråga hur de löst det här med vräkningen och sina barn, ibland så fick jag helt enkelt inte tag i dem för de gick under jorden, eller allt som oftast så ljög de för mig och lät meddela att någon nära anhörig hade tagit hand om barnen utan att så fallet. Jag vidarebefordrade denna information till den tjänsteman från socialen som jag samarbetade med, och överlämnade då resterande av utredandet till dem. Men med åren så lärde jag mig att alltid, vilka uppgifter jag än fick, att kräva att de sociala myndigheterna skulle vara med om själva vräkningen så att de kunde fatta rätt beslut på stället, för rät som det var så kunde det sitta ett litet barn när jag anlände med flyttfirma, låssmed m.m..

Jag utförde ALDRIG en avhysning om barn påträffades i lägenheten. Jag använde mig i så fall av den paragraf som finns i utsökningsbalken för att som chef på platsen kunna avbryta all exekutiv verksamhet omgående och vända på klacken och försvinna med flyttgubbar, låssmed och allt trots att hyresvärden blev rosenrasande. Enligt 16 kap. 4 § utsökningsbalken kan kronofogden mot sökandens vilja, medge anstånd upp till 2 veckor från den tid som tidigare har meddelats som avhysningsdatum. Om det kniper får man sträcka på det så länge som 4 veckor. Någon mer möjlighet har inte kronofogden att ge andrum utan det är sen upp till hyresvärden om mera uppskov ska lämnas. Vill inte han vara med på någon uppgörelse så är det då de sociala myndigheterna som får ansvara för att barnen får någonstans att bo. Men det är inte så lätt om de får falsk information om att barnen bor hos en släkting.

Jag har varit med om att en granne har gömt barn för mig och de sociala vid vräkning, för att sen när lägenheten är tömt och låset är bytt, ta sina bylten och gå ut i samhället för att leta efter övernattning. Skammen får alltså ibland övertaget och ibland så finns där också en rädsla av att barnen ska tas ifrån dem just p.g.a. att de inte kan behålla sitt hem."


Jag tycker det är bra skrivet. Han har sett och förstått barnens utsatta läge vid vräkningarna, och han har sett och förstått att det är en situation som ingen förälder frivilligt försätter sina barn i. I samma blogginlägg konstaterar han att en förälder som inte självmant söker hjälp hos myndigheterna i en svår situation, också är omöjlig att hjälpa. Så hur ska vi göra för att det som hände i Sigtuna inte ska hända igen?

Läs Skattmasens blogg HÄR. Han har ett annat perspektiv än mitt skuldsatta eftersom han i många år representerat Den Stora Skuldregelerande Myndigheten, KFM, men vi har ett gemensamt intresse och det är barnens bästa. Han var inte bara Kronofogde, han var pappa också.

torsdag 22 september 2011

Barn utan skyddsnät

Så är det ett faktum: en mamma i Sigtuna har erkänt att hon dödat sina egna barn, två pojkar på 4 och 8 år. Hur förtvivlad eller kanske sjuk man måste vara för att kunna släcka två små liv man själv burit fram, är nog för de flesta av oss obegripligt. Det enda jag kan tänka mig som förklaring, om mamman inte varit i ett tillstånd då hon inte kunnat ta ansvar för sina handlingar, är att hon velat skona dem ifrån något som för henne varit ohanterligt svårt.

De välsignade kvällstidningarna har grävt i historien i flera dagar. Ur Aftonbladet igår, där en väninna till mamman berättade vad hon sett:

"Elen stängdes av och högen med pizzakartonger växte när mamman förlorat jobbet. Men enligt vännen Sophia Njoroge nekades kvinnan och barnen försörjningsstöd:
– Jag försökte hjälpa dem, jag var som en mormor åt pojkarna. Men socialen undrade bara varför jag ringde." (---)

"Den drygt en månad långa resan ledde till att kvinnan blev av med sitt jobb, eftersom hon reste utan beviljad ledighet.

Öppnade inte dörren

I början av augusti vände hon sig till socialen för att få försörjningsstöd. Men enligt Sophia blev ansökan avslagen.
– Jag ringde till socialen för att höra vad som hände, men de frågade bara vem jag var och varför jag ringde.

Tvåbarnsmamman berättade för Sophia att hon skulle börja ett nytt städ jobb, men så blev det aldrig. Hon fick det i stället allt kämpigare och slutade helt och hållet att svara i telefon. När oroliga vänner åkte hem och knackade på dörren öppnade ingen. När sommarlovet var slut stannade kvinnan kvar i lägenheten med sina barn – som egentligen skulle ha börjat skolan och förskolan.
När Sophia kom hem till familjen i Sigtuna i måndags – några timmar innan barnen hittades döda i vattnet och kvinnan greps – fick hon en chock. Lägenheten var nedgången och elen hade stängts av.
– Det brukade inte ens finnas två odiskade muggar på diskbänken, inte en fläck, men nu var det smuts överallt.

Teknisk undersökning

Lägenheten var full av disk, sopor, oöppnad post. Sophia räknade till ett fyrtiotal pizzakartonger.
– Hon kom in i torsdagskväll och köpte sex pizzor. Vi tyckte det var lite märkligt men hon sa att de byggde om i hennes lägenhet och att hon inte kunde laga mat, säger en anställd på pizzerian."


Så ser alltså social misär ut i Sverige 2011. Två barn med frånvarande pappor lämnades ensamma med en mamma som var i kris, som var socialt isolerad, som inte kunde behålla jobbet, inte ordna fram pengar, inte betala elräkningen. Socialtjänsten nekade henne stöd, kanske helt enligt gällande regelverk, och trots att skola och förskola slog larm om att barnen inte dök upp vid terminsstarten som planerat, så reagerade Socialtjänsten inte. En haveriutredning av något slag kan säkert visa varför, men för pojkarna är det för sent.

Jag har skrivit om ekonomiskt och socialt utsatta barn och vräkningar tidigare i något slags raseri över våra politikers höga ambitioner och deras samtidiga totala brist på metod för att komma åt problemen. Stora uttalanden som det Maria Larsson (KD) gjorde i januari 2010, om att vräkningarna av barn skulle stoppas helt, leder ingenvart. Kronofogdemyndigheten konstaterade i juli detta år, drygt arton månader efter Larssons behjärtansvärda utspel, att vräkningarna av barn istället ökade:

"Under första halvåret 2011 berördes 358 barn av vräkning. Det är en ökning med hela nio procent — eller 30 barn — jämfört med samma period föregående år, visar ny statistik från Kronofogden.
— Vi på Kronofogden är mycket oroade över att se denna utveckling. Att vara med om en vräkning är en tragedi för både barnet och dess föräldrar. Det är viktigt att samhället fortsätter att arbeta med den nollvision som finns inom regeringens strategi mot hemlöshet, säger Mickael Necke, chef för Kronofogdens förebyggande verksamhet.
Barnombudsmannen väljer nu att använda sina rättsliga befogenheter och kallar tio kommuner till samtal den 13 oktober. Några av dem har ett dokumenterat förebyggande arbete när det gäller vräkningar av barnfamiljer och antalet barn som vräks är lika med noll. I andra kommuner visar statistiken för perioden 2009-2011 istället en negativ utveckling med fler barn som vräks.
— Att barnvräkningarna ökar är ett bekymmersamt misslyckande. I flera kommuner pekar utvecklingen åt helt fel håll. Samtidigt är det intressant att notera att många kommuner trots allt har lyckats nå regeringens nollvision om barnvräkningar, säger barnombudsman Fredrik Malmberg."

Kronofogdemyndigheten vet om hur verkligheten ser ut för utsatta barn, samtidigt som våra politiker står i offentlighetens ljus och basunerar ut drömmar, "nollvisioner" om att barn inte ska behöva fara illa. Kronofogdarna är på plats och genomför vräkningarna av barn och deras föräldrar, när Socialtjänsten inte kunnat förhindra att det sker. Bloggarkollegan Skattmasen har arbetat som fogde och sett det med egna ögon, läs gärna om hans erfarenheter HÄR. Om de båda pojkarna i Sigtuna hade fått leva hade de snart blivit vräkta också, för kan mamma inte betala elräkningen så är det bara en tidsfråga innan hon inte klarar att betala hyran heller, med eller utan Socialtjänstens goda minne. Kronofogden hade kunnat bli Sigtunabrödernas frälsning, bokstavligt talat. Inte Socialtjänsten, Kronofogden. Fogdarna tar hjälp av låssmed och ibland polis för att komma in, de tar in flyttfirmor som rafsar ihop möbler, kläder och leksaker som körs bort och magasineras. Och där står snart nog dagligen Kronofogdar med sina mobiltelefoner och ringer runt till socialsekreterare för att lösa akuta situationer, för de barn vars föräldrar inte kan eller orkar ordna ett annan ställe att sova på, leka på. Så varför ska det behöva gå så förbannat långt innan samhällets representanter ser och reagerar med att försöka hjälpa?

För Sigtunabröderna borde det ha varit möjligt att få hjälp långt tidigare. De var barn och som alla andra barn oförmögna att hjälpa sig själva när mamma inte kunde hjälpa dem. Socialtjänsten svek när skolan och dagis anmälde sin oro för dem. Men elbolaget då, som stängde av strömmen för dem? Det finns en populär myt som säger att här i Sverige där vi är så väldigt bra på att ta hand om våra minsta medborgare, så "ska" elbolagen underrätta Socialtjänsten när en barnfamilj har så stora skulder för el att eltillförseln måste stängas av. I vissa kommuner görs det, antingen meddelar elleverantören eller inkassoföretaget familjens hemkommun, och så påbörjas i bästa fall en utredning av familjens och framförallt barnens situation. Ibland hjälper det med ett ekonomiskt bistånd, ibland behövs en placering av barnen utanför familjen för att man säkert ska veta att de har sina grundläggande behov tillgodosedda. Det kan också i extrema fall leda till att föräldrar förlorar vårdnaden om barnen, om Socialtjänsten bedömer att föräldrarna inte klarar att se till barnens grundläggande behov, i det här fallet ljus, värme och mat. Det hände en ytligt bekant för några år sedan, efter att hans son inte kunnat få varm mat eller haft lyse hemma hos pappa på nästan en månad för att elbolaget klippt elleveransen. Det finns alltså en extra livlina där, när elbolagen stänger av strömmen för en barnfamilj - OM elbolaget har ansvarskänsla nog att meddela Socialtjänsten att så ska ske. Tyvärr är detta en frivillig åtgärd. Det lärde jag mig under min tid som konsult i kundtjänsten hos ett av landets största elbolag, när förtvivlade människor ringde in och bad om anstånd med räkningar de inte kunde betala. Min chef sade rent ut när jag förde frågan om att underrätta Socialtjänsten på tal: "Vi är ett kommersiellt företag, inte ett samhällsnyttigt. Vi kan inte rädda alla." Så "vi" ringde inte till socialen.

Gör det till lag, Maria Larsson, att elleverantörerna måste kontakta Socialtjänsten varje gång man funderar på att stänga av strömmen för en barnfamilj. Visst, du stöter dig med mångmiljardföretagen som inte vill bekosta "slumsysterverksamhet" bland sina anställda, men det kan också tänkas att ett och annat barn får hjälp tidigare. Någon kanske får leva så länge att han hinner fylla fem, eller nio år.

Ikväll dominerar nyheten om mammans erkännande svensk media. Jag antar att många Facebookgrupper kommer startas för att hedra barnens minne de närmaste timmarna. Imorgon bitti blir nästa barnfamilj föremål för vräkning, eller får de strömmen avstängd så mamma får gå till pizzerian och handla mat om barnen ska få något varmt i sig imorgonkväll. Vad de äter när pengarna tar slut vill jag inte ens tänka på. Jag ska tända ljus när det skymmer. Ett för den stora pojken, ett för den lille, och ett för en mamma som blev en mördare, kanske för att hon tänkte att det var det barmhärtigaste sättet för barnen att slippa uppleva mer sorger och bekymmer än dem hon redan försatt dem i. Gud vare deras själar nådig. Nu är frågan hur lång stund det tar innan vi helt glömt bort vad som hänt de senaste dagarna.

SVD , DN, Aftonbladet, Expressen , Metro.

lördag 17 september 2011

Mannan går på krogen...

...och blir uppvaktad av en man som är i ett helt annan värld än hon.

Plats: utanför entren, i rökrutan.
Tid: 22.42
Position: en upprättstående, en som står och svajar.

Han: Amen stick då!!! (upprört, riktat emot piketbussen som står parkerad på andra sidan gatan)
Hon: ...men det är väl inget att vara arg på, de ska ju snart åka.
Han: ...men de håller koll på mig, vettu. Jag ska inte göra nåt, men de har koll på mig.
Hon: Njae va, de stannade ju där för att suga in den där unga killen som gjort nåt, så det har nog inget med dig att göra.
Han: Jomen de håller koll på mig nu, vettu... det är den där jävla (lokaltidningens namn)s fel, de skriver en massa skit...
Hon: Åh... som vaddå?
Han: Jooo, men de skriver att jag har utpressat och misshandlat nån, men du vet, det har jag inte, och nu står de (poliser) där och håller koll på mig. Men se (han drar upp jackärmen och visar sår på handleden) det där är från när jag höll på med båten, jag håller inte på med sånt... (vänder sig igen emot piketbussen och blänger på polismännen)
Hon: jamen de åker nog snart, de har ju tagit en kille och han ska väl med ner till Polishuset nu... det är en massa fulla ungar ute ikväll, och det är väl bättre att han får åka med dem än att han är kvar på stan och åker på stryk eller nåt?
Han: Joo, de´klart... var det Mannan du hette?

fredag 16 september 2011

$25.500,000.00 - Mannan har kommit på grön kvist igen!!!

"From Mr Mahmood IBRAHIM
PLEASE REPLY ME IMMEDIATELY.
Dear Good Friend,

How are you together with your family members? I think all is well. Despite the fact that I did not know you in person or have i seen you before but due to the reliable revelation,I decided to share this lucrative opportunity with you, I have no other choice, so kindly consider this message as vital, believing that sooner or later we will be multi millonaires,

First and formost, I have to introduce myself to you. I am Mr Mahmood IBRAHIM, THE FOREIGN OPERATIONS MANAGER OF OUR BANK here in my country, BURKINA FASO WEST AFRICA. I am married with two children.

I want you to assist me in other to transfer the sum of TWENTYT FIVE,MILLION AND FIVE HUNDRED THOUSAND UNITED STATE DOLLARS CURRENCY ($25.500,000.00) into your reliable account as the Next of Kin to our Foreign Business partner , the original owner of the fund. He was a foreigner and a company holder who died in a plane crash with his family years ago, he deposited the fund in our bank for his business expansion in Africa unfortunately he met this sudden and untimely death and the worst thing that happened was the wife who suppose to be the successor of the account died along with him.

Since the deceased left no body behind to claim the fund, as a foreigner, you are in better position for that, and no body have come for the claim, after you have applied.If you are ready to assist me, set up a new bank account or forward to me any one available so that the process will commence .

I will guide you on how you should apply for the claim so that everything will be smooth and correct. After the transfer, I will resign and come over to your country for the sharing of the fund 50/50 base on the fact that it is two man business.

Finally, note that you are not taking any risk because there will be a legal back up as we commence.
Further information will be given to you as soon as I receive your reply.


Fill this information

Your Full Names........................
Mailing Address ........................
Phone Number .........................
Age...........................................
Occupation................................
Sincerely,
Mr Mahmood IBRAHIM "

Oj, nu ska jag köpa en Rolls Royce, och sätta in guldkranar på toa :)

torsdag 15 september 2011

Torsdagkväll

Badvatten på gång - check!
Rena lakan i sängen - check!
Nytvättad pyjamas framlagd - check!
Vädringsfönster stängt - check!
Gammal förlovningsring såld - check!
Frukostmjölk handlad - check!
Värmeljus på soffbordet - check!
Te nykokt - check! med honung, vilken lyx...
Pläd i fåtöljen - check!
Tjocksockar på - check!
Kattor kelsjuka - check!
Dvd-film laddad - check!
Tröttfrusen - check!
Väckarklocka ställd - check!

tisdag 13 september 2011

Väldigt mycket höst i Mellanstad idag...


Ovädret Katia har dragit in över Mellanstad, och här är höstrusk... Vaknade till en ovanligt grå morgon med hårda vindar och plötslig rå kyla på golven i lägenheten. Raggsockorna har åkt fram idag. Det börjar bli dags att stänga fönstret om kvällarna, men jag har ingen lust. Det känns så oåterkalleligt varje gång, som om sommaren aldrig mer kommer tillbaka.

Ännu väntar några fina helgdagar i skogen med termos och svampkorg, rönnbärsplockning och slånbärsris och leriga jeans. Ännu finns chansen till en Brittsommar så man kan få njuta av solstrålar i trädkronorna, och än har jag inte hört några fågelsträck dra fram över slätten på väg mot varmare breddgrader. Till helgen ska jag, om tillfälle uppstår, besöka ett större åkerområde där förra året ett par tranor tillbringade några dagar med att vila och äta upp sig. Det är en speciell känsla att sitta under en tall i ett skogsbryn och följa de mäktiga fåglarna med blicken, lyssna när de sjunger. Det är ett särskilt vemod de bär med sig. När de drar vidare återstår i stort sett bara att ta fram stövlarna och vänta på den första snön.

Här hemma har kattorna redan insett läget. Lilla Misse sitter på routern om kvällarna, den värmer gott om stjärten och det där med att matte Manna knorrar tar hon inte så allvarligt på. Kisse i sin tur myser i mitt knä, och när jag tänder några ljus på soffbordet blir det så trevligt att hennes nackhår står rakt ut när hon kisar mot lågorna. Hon kryper nära, nära på nätterna, för kroppskontakt är plötsligt viktigt igen. Och jag vaknar med päls på bröstet och undrar varför jag skaffade katt...

Dagens njutning får bli Marek Szczepaneks foto av tranan. Mycket vackert.

måndag 12 september 2011

Lite plus och minus

Dagens fynd i e-posten, och precis som Lugn och Harmoni säger, det är bara att strunta i skiten.

"OBS!!!

Jag är Garry stran en respektabel långivare från Clarity Credit Management Solution .. Jag är här för att införa ett låneprogram som tillåter oss att hjälpa människor i ekonomiska svårigheter och behöver ekonomiskt bistånd.

Du behöver enkla lån?, Hade allvarliga kredit / skuld och behöver ekonomisk hjälp? Du har förkastats av banker och företag?. Detta gäller för ekonomiskt bistånd med en rimlig ränta på 3% och lånet erbjuder allt från € 20,000.00 (personligt lån) och 1,000.000.00 € (Business Lån) 100% garanterad av affärs-och personliga lån och lån utan säkerhet finns tillgängliga.

Om du är intresserad av vår lånefond erbjudande, är du vänlig uppmanas att fylla i ansökningsformuläret nedan.

(1) Fullständigt namn:
(2) Kön:
(3) beloppet av lån som behövs:
(4) Lån Varaktighet:
(5) Land:
(6) Talar du engelska?
(7) Har du sökt tidigare?

Kontakta oss på vår mail: c-credit.mgt @wss-id.org

Vi väntar på ditt svar på detta e-mail så att vi kan bearbeta den lånefond så snart som möjligt.

Tack för din förståelse

Mr Garry stran (VD)

Clarity Credit Management Solution."
Sänt från adress info@clarity.org och anmält som nätfiske.

Dagen har också erbjudit vissa positiva nyheter på skuldfronten. Från svd.se;

"Färre har skulder hos Kronofogden, och allra mest minskar det bland unga. Nya regler kring sms-lån lyfts fram som en förklaring.

Skulderna hos Kronofogden minskar, enligt företaget Soliditet. Minskningen i antalet skuldsatta i augusti i år jämfört med samma tid i fjol är bland de största bland 16-22-åringar - fyra procent bland män och sju procent bland kvinnor.

- Förhoppningsvis är det en kombination av tydligare krav kring konsumentkreditlagen, att du ska ta kreditupplysningar, men också att ungdomar har fått jobb, säger Patrik Attemark, vd för kredit- och affärsinformationsföretaget Soliditet.

Minskningen i antal skuldsatta är bland de största i åldersgruppen 16-22-år. Där tror Attemark att nya konsumentkreditlagen spelat in, med krav om kreditprövning även av sms-lån. Att eventuella blivande kreditgivare frågar runt om den personliga ekonomin innan kredit ges kan ha dubbla effekter, enligt honom."

En snabbtitt i Kronofogdemyndighetens pressrum ger en liknande positiv bild. Pressmeddelande från den 17 augusti i år:

"Sms-lånen fortsätter att minska

Antalet obetalda sms-lån minskar med 10 procent jämfört med samma period förra året, visar färsk statistik från Kronofogden. Men trots att minskningen fortsätter, så finns problemen ändå kvar för alla de som tidigare tagit sms-lån och som idag fortsätter att betala på sina skulder.

Under första halvåret 2011 inkom 14 281 ansökningar om betalningsföreläggande på grund av obetalda sms-lån till Kronofogden. Det är en minskning med 10 procent jämfört med samma period förra året.
— Det är glädjande att det trendbrott vi fick förra året håller i sig, säger Janne Åkerlund, förebyggare på Kronofogden. Det är svårt peka ut en enskild orsak till minskningen. Den nya konsumentkreditlagen, där sms-lånen inte längre är undantagna för kreditprövning, har förändrat kreditgivningen. Sms-lånens roll på kreditmarknaden har förändrats. Idag är det allt vanligare att samma kreditgivare i stället lånar ut ett större belopp på en längre avbetalningstid.

Ungdomars andel av obetalda sms-lån fortsätter att minska. Sedan första halvåret 2007 har andelen 18-25 åringar som inte kan betala sina sms-lån minskat från 40 procent till 17 procent.

— Vi tror och hoppas att minskningen bland ungdomarna beror på att de har förstått riskerna med och konsekvenserna av obetalda lån, säger Janne Åkerlund. Vi är övertygade om vikten av att samhället fortsätter ge ungdomar en möjlighet att lära sig mer om att hantera sin privatekonomi, bland annat genom skolan.

Kvinnors andel av de obetalda sms-lånen ligger kvar på samma nivå som förra året och det innebär att Kronofogden fortsätter sin satsning på att motverka kvinnors skuldsättning."

Nice. Kreditprövningen vid sms-lån gav en viss effekt. Om vi nu bara kunde trolla bort de gamla skulderna/få fler skuldsatta på fötter igen också, så... Säga vad man vill om SMS-låneföretagen, men bättre kundraggare än de när det gällde att hålla kundunderlaget varmt för inkassobolagen har nog aldrig funnits. Jag tror de har slagit det såväl det Andra Världskriget, Spanska Sjukan och Digerdöden i effektivitet när det kommit till att förstöra människors liv.

söndag 11 september 2011

7500, 7499, 7498, 7497...


Och det är afton på den sjunde dagen, och för de allra flesta av oss har kvällen handlat om avkoppling i hemmet. Jag har serverat kattorna kokt kyckling i buljong eftersom Kisse hade lite småont i magen i början av månaden, så hon och kamrat Misse ligger nu halvt avsvimmade på sängen, stoppmätta och nöjda. Själv har jag festat på en panna på skogssvamp, lök och grädde med lite vin till, och hunnit smaka av de nybakta limporna som svalnar på köksbänken. Det är gott att leva på en söndagkväll.

En bekant berättade tidigare i veckan att han skulle ut och plocka svamp den här helgen, och han skröt lite om ett ställe där han menade att han tidigare fyllt stora papperskassar utan besvär. Jag kunde inte låta bli att retas med honom, för det heter ju att "när storfiskarn talar om..." och så vidare. Kort sagt, han sände bildbevis på att han varit ärlig: uppemot 15 kilo Trattkantareller slank ner i kassarna under helgens expedition. Vad säger man? Han talade ju sanning, så det var bara att gratulera och efter bästa förmåga svälja avundsjukan även om det satt långt inne. Nå, för en stund sedan fick jag ett SOS över mailen, för nu hade han börjat inse vidden av att plocka hem så mycket svamp. Den ska ju rensas också. För den som inte vet: en normal Trattkantarell väger ungefär 2 gram. 15 kilo innebär alltså drygt 7500 svampar som ska rensas, helst inom något dygn för att de inte ska bli dåliga (om man inte äger ett rejält kylskåp förstås). Jag har skrattat i mjugg sedan han hörde av sig, för jag kan liksom tänka mig hur det låter vid hans köksbord inatt;

"Ok, då kör vi: 7500... 7499... 7498... 7497... 7496... 7495..."

Om jag hade hans mobilnummer skulle jag kosta på mig att sända ett sms var trettionde sekund eller så, och hjälpa honom med nedräkningen. Jag har väldigt roligt just nu. Men mest av allt kanske jag skrattar åt mig själv ändå, för jag har gjort precis samma misstag några gånger när jag tagit med mig mer än jag orkat hantera från skogen. Det är roligt att plocka och man inser inte hur mycket man egentligen hittat eftersom just Trattkantareller sjunker ihop när man travar dem ovanpå varandra i en korg eller papperskasse. Jag vet alltså mycket väl vad han våndas över just denna söndagsnatt, och jag känner för honom för jag vet hur han kommer må imorgonbitti när det är dags att gå till jobbet. Men det skulle jag aldrig erkänna för honom. Aldrig någonsin.

fredag 9 september 2011

SAAB: lite pengar under skrivbordet, kanske?

Idag har Victor Muller iallafall visat att han kan skämta. Det blev nej till begäran om en andra rekonstruktion, och Muller tänker naturligtvis överklaga. Domskälen till att Tingsrätten inte biföll begäran om rekonstruktion av SAAB var framförallt oklarheter kring företagets kommande finansiering. Det är inte försvarbart att sätta igång en ny process med att få företaget på fötter om det fortfarande inte klarar av att betala sina anställda - vill du veta mer har du hela domen HÄR.  Imorse retade så Muller upp halva myndighetssverige rejält, genom att påstå att det visst fanns pengar till SAAB-arbetarnas löner under en intervju i Sveriges Radio. Ännu mer provokativt var det skämt den flygande holländaren levererade till TT senare under dagen. Från SVD.se:

"Enligt (Muller, min anm.) har Saab pengar till arbetarnas löner, men kan inte betala ut dem på grund av leverantörsskulderna - ingen fordringsägare får gå före någon annan.
När TT ber honom berätta var de pengarna är svarar han:
- Vi har dem i en stor låda under mitt skrivbord.
- Nej, självklart är de på ett bankkonto.
- Så då kan Kronofogden komma åt dem?
- Det beror på var de är. Det tänker jag inte berätta. Det är inte viktigt. Vi kunde ha betalat lönerna och vi kan göra det.

Enligt Kronofogden kan Victor Muller misstänkas ha gjort sig skyldig till ett brott mot upplysningsskyldigheten när han inte berättat om att Saab har pengar, rapporterar Ekot på Sveriges Radio.
- Absolut, jag har ställt den frågan tidigare och då har man inte haft de pengarna, säger Hans Ryberg, chef på verkställighetsavdelningen på Kronofogden i Uddevalla."

Vet inte vad som är mest tokigt, att TT:s utsände faktiskt frågade var pengarna fanns, som om någon faktiskt skulle berätta det, eller Mullers hysteriskt roliga svar om att han hade dem i en låda under skrivbordet. Undrar om det blir inbrott på hans kontor nu i helgen?

Att det är kriminellt att undanhålla pengar för utmätning är en annan sak. Det ska jag som lekman inte ge mig in på att förklara närmare, men har vi tur så kanske Masen ger sig in på att reda ut begreppen för oss förr eller senare, han har ju jobbat som Kronofogde och kan hela den juridiska biten. Nu ska jag arma människa röka en god cigarr, hälla upp en ny Gin & Tonic och känna mig lite rik en stund. God afton!

torsdag 8 september 2011

Ännu ett bluffmail...

i mailkorgen denna morgon. Eller, ett av två bluffmail som dunsat in under natten. Den som uppfann Google Translate fick förhoppningsvis ganska bra betalt, men själva översättningen är ganska rolig:

"Hälsningar: Kunden


Att få ett legitimt lån har alltid varit ett stort problem för kunder som har ekonomiska behov. Frågan om krediter och garantier är något som kunderna är alltid intresserade av att få lån från en legitim långivare. Men Ocean Finance Services. gjorde en skillnad i utlåningen branschen.

Ocean Finance Services. krediterades av borgenären för att ge lån till lokala och internationella kunder. Vi hade förmånen att träffa dina finansiella behov. Frågan om kredit ska inte hindra dig från att få det lån du behöver. Våra tjänster omfattar följande: -

* Investor Lån
* Skuldkonsolidering
* Topplån
* Business lån
* Personliga lån
* Internationella Lån

Personlig Specifikationer:

* Lånebelopp som krävs:
* Lån Syfte:
* Land:

Social trygghet och ingen kreditupplysning, 100% garanti. Allt du behöver göra är att låta oss veta exakt vad du vill och utan tvivel kommer att göra din dröm. Ocean Finance Services. säga ja när bankerna säger NEJ. Slutligen en lånefond för småskalig, mellanhänder, småskalig finansiella institut som har obegränsat kapital.

För mer information gå om att köpa ett lån: Svara direkt på denna e-post: oceanfinance@webadictos.net
Ärligt talat, när vi väntar på ditt svar.

bästa hälsningar
Mr Mike Johnson
Ledande befattningshavare av finansiella tjänster Ocean In't"


Avsändaren, slnz@xtra.co.nz, är nog knappast nåt finansiellt företag. Undrar vad som händer om jag mailar dem mitt kontonummer och ber dem sätta in en miljon? *blink blink*

onsdag 7 september 2011

Betala din skatt, annars kommer Rambo och tar dig!!

Det konkursmässiga Greklands befolkning har sent omsider vaknat till och insett att det behövs pengar för att finansiera statens verksamhet och välfärden. Bara drygt hälften av skattepengarna kommer in varje år, och därför har en specialstyrka satts in av den grekiska Skattemyndigheten: "Rambo". Från Rapport ikväll, på SVT Play, klicka HÄR för att se inslaget.

I Grekland är den ekonomiska nymoralismen på hög nivå, det är spännande att se eftersom landet i övrigt är ett av Europas mest korrumperade, man kommer ingenstans utan att betala mutor. Här hemma i Svedala kan jag konstatera att Skattemyndighet och Kronofogdemyndighet har jobbat på det sättet under flera år. Inte mindre än två av mina gamla arbetsgivare har utan förvarning tvingats släppa ifrån sig bokföring, datorer, pengar och hela klabbet när myndigheterna kommit inbrakande genom dörren tidigt på morgonen. Det var en syn för gudar när jag satt på jobbet och en av dessa fiffelpellar fick samtal hemifrån, då hustrun tvingats släppa in en hord stora masar i villan och bara kunde titta på medan de vände ut och in på hemmakontoret och slängde ner vartenda papper de kunde hitta i svarta sopsäckar. Det var första gången jag såg en människa vars hår stod på ände, bokstavligt talat, och hårdhjärtad som jag är tyckte jag inte ens synd om honom, jag var så luttrad att det bara blev en rolig historia till att berätta för väninnan under helgen. En annan arbetsgivare blev förmodligen föremål från en koordinerad attack där även banken medverkade, för hans hustru ringde från kassan på ICA och var hysterisk när bankkortet plötsligt inte fungerade längre. Det är dirty, dirty business i min bransch... och tillslagen fortsätter. Ibland är det väl befogat, ibland finns det ytterligare skäl än att bara komma åt skattefusk. Senaste stora tillslaget där Kronofogden medverkade var då Konkurrensverket gick loss på Swedboat, Yamaha Motor, Volvo Penta med flera, för att de ströp tillförseln på reservdelar för Mekonomens Marinshop, mer om det HÄR.

Nu undrar jag om grekerna på sikt kommer bli lika flitiga skattebetalare som Svensson verkar vara, även efter det att de fått ordning på statens finanser? Är vi svenskar kanske mer moraliska än andra nationaliteter i Europa? Eller har vi bara ett mer effektivt kontrollsystem, starkare svenska "Rambomyndigheter" som är vassare än de våra europeiska grannar har?

SAAB igen, lugga staten på pengar-spåret

Det bidde ingen konkurs, det bidde en rekonstruktionsbegäran. Sannolikt innebär det att staten får gå in med medel till de anställdas löner genom lönegarantin. Bra eller bajs?

Advokat Rolf Åsbjörnsson är glasklar med sin åsikt i en artikel på di.se: "Det är inte meningen att rekonstruktion ska användas för att lugga staten på pengar. Att först plocka ut lönegaranti i en rekonstruktion och sedan gå i konkurs och få lönegaranti en gång till", säger Åbjörnsson.

Jag håller med. Lägg skattepengarna på vård, skola och omsorg istället, det här är inte försvarbart.

En annan aspekt: när jag som skuldsatt ville betala in ett par tiotusen till Kronofogdemyndigheten senast, så fick jag legitimera mig och förklara för banken vart jag fått tag i pengarna. Varifrån kommer de pengar som ska rädda SAAB?

SVD
DN
E24

tisdag 6 september 2011

SAAB, sista valsen?

Nu är det nära. Efter mer än ett och ett halvt års dödskamp kan konkursen idag bli ett faktum för SAAB. Troligen blir det IF Metall som lägger in konkursbegäran.

Det är en svensk ikon som går i graven. Det är en tragedi för Trollhättan, för de anställda och för alla andra företag runt omkring, som kommer påverkas vare sig vi vill det eller inte. För den tidigare frälsargestalten Victor Muller kan det få långtgående konsekvenser på det personliga planet, för man vare sig kan eller får piska en döende häst in i det sista. Få se om det är sista turen nu, eller om ännu en mirakulös räddningsaktion ska spelas upp i media?

söndag 4 september 2011

Okej då, en liten klapp på axeln till Skatteverket....

...kan jag bjuda på, för man ska inte vara orättvis. Jag är snabb med att nypa till dem, då kan jag vara snabb åt andra hållet också. Att ta kontakt med nystartade företag är klokt. Visserligen blir man ofta inbjuden till information på det lokala skattekontoret som nybliven företagare, men att gå ut på fältet och skapa personliga relationer till företagare är klokt. Man är inte lika stöddig när nån står och vill skaka hand med en, och en erfaren skattmas kan säkert se och hjälpa till att bromsa ifall man nu hamnar på obestånd ganska omgående. Tänk om de skulle göra ett besök första gången man var sen med momsdeklarationen eller inbetalningen av de sociala avgifterna också? Jag visste inte om att vi hade en skatteskuld eftersom min kompanjon vägrade tala om det, och revisorn kom ingen vart med honom heller... det blev en kallsup. Ett besök av Skattemyndigheten hade inte gjort ont i det läget.

Det är också klokt att slå hål på gamla myter om att ekobrott begås av "superskurkar", som med illvilliga planer lyckas dupera hela sin omgivning att allt går rätt till medan det i själva verket krävs ganska mycket teamwork för att ens få fram pengar till svarta löner, eller få tag på folk som hjälper till att gömma större summor, för det är inte smart att som en av mina gamla chefer gå med en sedelrulle rymmande ca 80 000 i byxfickan för jämnan. Så skriver hon som fått lönen rätt i näven ganska många gånger, och överlevt ett förhör med en anställd på EBM, och genom åren hunnit lära sig en hel massa om hur man inte ska göra... men de är på rätt spår: kontanterna är hela nyckeln till att ha svart arbetskraft hos sig. Om man nu kunde komma åt källan till kontanterna också så... ;)

Ur rapporten "Så fungerar den storskaliga skattebrottsligheten", av BRÅ och Skatteverket, släppt 110829:

"Kartläggningen slår hål på vissa myter, till exempel att det ofta finns en ensam person — en "hjärna" bakom brottsligheten. Ofta överdrivs också kopplingarna till annan organiserad brottslighet och yrkeskriminella, säger Johanna Skinnari, projektledare på Brå.

En annan myt är att myndigheterna alltid ligger långt efter. Att utföra skattebrott är komplicerat, riskfyllt och innebär även vissa utgifter. Gärningsmännen anpassar sig efter myndigheternas åtgärder, men begränsas av sin branschkunskap och sitt nätverk. Många gärningspersoner begår till följd av begränsad erfarenhet brott endast inom sin egen bransch och utan större variation.

Skattebrottslingarna påverkas i hög grad av risken att bli upptäckt och av de kostnader som brottsligheten innebär. Myndigheterna kan därför effektivt störa den kriminella verksamheten genom att till exempel täppa till allmänt kända luckor i kontrollsystemen.

— Kartläggningen är värdefull för Skatteverkets brottsbekämpande arbete. Den bekräftar att vår strategi som bygger på att "följa pengarna" ger resultat och att vi måste fortsätta att utveckla samarbetet med andra myndigheter, säger Martin Solvinger, områdesansvarig på Skatteverket.
Kontanter är skattebrottslingarnas akilleshäl. För att tvätta pengar och till exempel avlöna svart arbetskraft behöver skattebrottslingar tillgång till stora summor kontanter. De skärpta reglerna för rapportering av misstänkt penningtvätt har gjort det svårare för gärningspersonerna att få tag på kontanter.

Riktade insatser mot exempelvis växlingskontor och factoringföretag är ett effektivt sätt att komma åt skattebrottsligheten."

Just factoringbolagen är en bra källa till kontanter den 24:e varje månad, det kan jag intyga efter ett par löneutbetalningar som gick till just så, när jag jobbade åt ett gäng bovar som kursade sju månader efter att bolaget startat. Ett annat sätt är att köra större jobb utan kvitto, ett tredje sätt att köra ut gamla inbytesvaror svart, sånt man inte kan inte kan lagerhålla för att det inte har något "egentligt" värde... eller plocka en leverantör på sekunda varor, sånt som skulle gått som "svinn" hos dem, och sälja ut som prima med ett factoringbolag som mellanhand... sätten är många, men det krävs alltid att flera led är inblandade och hjälper till, medvetet eller inte. Vem vet, det kanske blir svårare att jobba svart framöver.

Nigeriabrev, bedrägeriförsök i din mailbox

Privata konversationer ska man inte publicera av den enkla anledningen att det är kränkande. I torsdags lade jag upp ett brev från katten Kisse på bloggen, men hon var med på det efter en rejäl muta kattgodis, annars hade jag inte gjort det. För mänskliga skribenter är det känsligare: i veckan lovade jag en ny bekant att inte på något sätt röja vad han skrivit till mig, och det löftet har jag för avsikt att hålla. Men hur gör man med oönskade brev, av den där kategorin som från början hamnar i skräpposten? Det här är ett exempel på kriminell verksamhet som vem som helst som har en e-postadress kan råka ut för. Förut kallade man den här typen av bedrägerier för Nigeriabrev. Läs och bedöm själva: skulle ni nappa på att hjälpa den här stackars föräldralösa flickan?


"Hello My Dearest,

I know that this mail might come to you as a surprise because you don't know me and i don't know you too. My name is Nancy Ismaila Mohamed, i am 23 years old girl and an orphan. My late father was the deputy general manager with CNPC oil company at the Khartoum refinery in Sudan who was killed by the rebels during the last crisis in my country when Janjaweed militant came to our house,and this was what sent me away from my country to Burkina Faso as i made my escape only by God's special grace.

You can read more about my country in the bbc news.
(http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/6469857.stm)

When my father died, i was living with my step mother happily until when thing changed and she wanted me to be fooling around, and when she found out that the was a money willed to me she asked me to travel with her to Burkina Faso where the money is deposited so that i can withdraw the money since i am the next of kin, but i refused because she was bringing in men to our house and doing all sorts of things. And she begged me but i refused, and she threatened to kill me, that is why i ran away and came to Burkina Faso where the money is deposited as a refugee, and i went to the bank and they confirmed that the money is there and that i am the next of kin, but they also asked me to bring a trustee that will stand on my behalf, because that is what my late father instructed them.

Actually in search of an honest and reliable person who will help me to relocate to western world for a better life; i have chosen to contact you after my prayers and i believe you will not try to cheat me but rather take me as your own people. Though you may wonder why i am so soon giving in to you without seeing you, well i will say that my instant still tells me that you could be true to me. Briefly, I will like to disclose much to you if you will help me to relocate to your country with the substance that i inherited from my parent. I have a substantial amount of $5.6 Million which i will like to invest in your country into any lucrative business venture which you are to advise and execute seeing that i have no business experience for now.

However, I shall forward you with the necessary documents on confirmation of your acceptance to assist me for the transfer and investment of the fund. As you will help me in an investment, and i will like to complete my studies, as i was in my 1st year in the university, when the crisis started. It is my intention to compensate you with 10% of the total money for your services and the balance shall be my investment capital. This is the reason why i decided to contact you. I have contacted the Bank and they told me that i am free to come and claim the money as the only daughter of my late father as i have the secret number my father gave me. Now, i am presently living in Christ De king Mission camp as a refuge.

I am waiting for your reply,
Best regards
Nancy Ismaila."

Såhär skriver man om den här typen av brev på Wikipedia:

" Bedrägeriet går till så att man får ett brev, fax eller e-post från en person som påstår sig behöva hjälp med att föra ut en större summa pengar (oftast mångmiljonbelopp) ur landet och erbjuder en procent av pengarna om man hjälper till. Om man går med på det kommer bedragaren att begära mer och mer pengar för att täcka olika påhittade utgifter som till exempel mutor till banktjänstemän och administrativa avgifter, som de själva inte kan betala då pengarna är låsta eller de måste undvika att pengarna kan spåras till dem. Bedragaren fortsätter att fråga efter mer pengar så länge den drabbade betalar.

Typiskt för Nigeriabrev är att pengasumman är mycket stor samt att någon har dött plötsligt i en katastrof (till exempel i en flygplanskrasch, i krig eller vid ett maktövertagande). Breven kan vädja till mottagarens medlidande genom att till exempel påstå att avsändaren är en änka med barn som svälter eftersom alla pengar är låsta.

Det har utvecklats beprövade metoder för att få offret att fortsätta tro på upplägget och skicka mer pengar. Ett kallas "flashing the account", de skickar ett förfalskat förhandsbesked om en överföring via fax till offrets bank. Banken meddelar offret att ett mångmiljonbelopp är på väg. Men pengarna dyker inte upp på kontot, utan bedragarna säger att det blev ett problem, överföringen upptäcktes. Om man mutar rätt person eller liknande bör det gå bra. Meddelandet från offrets egen bank får dollartecknena att växa i offrets ögon och han betalar gärna.

Ofta påstår sig bedragarna vara släkting till någon nyligen avliden känd politiker eller annan person i Afrika och skickar länkar till verkliga nyhetsartiklar för att öka sin trovärdighet. Det händer också att de skapar webbplatser för fiktiva banker och liknande där offret till exempel kan logga in för att se att pengarna kommit in på ett konto.

Det är vanligt att när offret skickat massa pengar och slutat tro på det hela får han kontakt av någon som uppger sig vara advokat i Afrika och vill hjälpa honom få tillbaka sina pengar. Arvodet betalas givetvis i förskott. Det hela drar ut på tiden och "advokaten" ber om mer arvode. Och så vidare.
För den som redan skickat pengar är möjligheterna att återfå dessa så gott som obefintliga."


Om du blir kontaktad: Lämna aldrig, aldrig ut några uppgifter om dig själv. Skicka inga pengar!! Svara inte ens på eländet, för när det låter så bra som att du kan få en massa pengar bara genom att hjälpa en annan människa med något enkelt, så är det inte på riktigt. Pengar kommer inte regnande som Manna från himlen... Den här typen av bedrägeriförsök har funnits i många år, och de fortsätter eftersom det varje år är någon olycklig människa som går på det. Exempel hittar du om du klickar in HÄR och HÄR . Det "senaste" är att man nu också skickar ut erbjudnaden om stora pengar via sms  , så det gäller att vara på sin vakt när man blir kontaktad av en helt okänd människa såfort det gäller pengar, vare sig man ärvt 50 miljoner, ombeds hjälpa någon som ska få ärva 50 miljoner eller "bara" ska låna ut sitt bankkonto till 50 miljoner som ska byta ägare.

Det som förvånar mig är att den som står bakom bedrägeriförsöket måste ha gått igenom antingen Blogger eller någon av de bloggarlistor jag finns med på som Mannan, Resurspank, för brevet kom på min Resurspankmail och inte till min privata brevkorg. Jag har ju valt att skriva här utan att berätta vem jag är eller vart jag bor, och det är jag lite glad för i såna här lägen, för kommer ett skumt brev till min privata e-post så är jag nog inte på min vakt på samma sätt. Till Resurspankmailen skriver bara den som har funderingar kring bloggen, och många väljer själva att vara anonyma. Ämnet ekonomi är känsligt, skulder är ännu känsligare. Å andra sidan är man kanske ännu mer attraktiv som bedrägerioffer om man har ekonomiska problem, och kan förväntas hoppa på vilken affär som helst för att bli solvent igen?

Bara den här veckan har tre olika privata långivare hört av sig med generösa bud om att ge mig de pengar jag behöver, återbetalningen kan vi ta på 20 år eller så, och jag väljer att inte svara. Naturligtvis kan något av dem vara seriöst, en av avsändarna finns i Norge och är en norsk man som jag faktiskt lyckats hitta (joho, han finns) eftersom han bland annat har en epostadress som jag kunnat spåra till hans arbetsplats. Naturligtvis kan han också ha fått sin jobbmail kapad, allt är möjligt, och i de desperatas land kan allt hända... Men som min mormor alltid sa, man vet inte vad en människa tänker förrän det är försent, och då ÄR det försent. Jag tar inte emot lån eller penninggåvor, jag skriver inte för att någon ska kliva fram och lösa mina problem, inte ens i de lägen då jag förstår att människan i andra änden är uppriktig och saknar skumma baktankar. Beslutet att skriva om överskuldsättning och ekonomiska problem handlade om att väcka debatt, inte om att bli omhändertagen och/eller slippa ta ansvar. Däremot har jag gärna kontakt med andra människor som har liknande saker att fundera på om dagarna, och  jag har inget emot att lära mig något nytt. Några av kontakterna är väldigt trevliga! Tills vidare tackar jag dock nej till miljonarv och generösa ersättningar för små arbetsinsatser. Kalla mig gärna otacksam.

lördag 3 september 2011

Lite symfoniskt vansinne på en lördag


Grrrrrr! ...duvorna har gjort sig skyldiga till diverse illdåd under sommaren, och jag blir tvungen att tvätta fönstren i vardagsrummet igen, så nu ska jag hämnas på de flygande råttorna genom att spela lite högljudd symfonirock medan jag står och gnider glas!


...och det finns en uppföljare (evil grin) som också funkar bra på hög volym:



Muahhhahahha! Som en viss Peter Hellman på Alektum Inkasso skulle ha uttryckt det.

torsdag 1 september 2011

Mannan har fått ett brev

"Mellanstad 110901


Kära Mannan,

du är en bra kvinna. Du vet att jag vill ditt allra bästa, och att jag verkligen älskar dig. Nu står vi vid ett vägskäl: efter att ha levt tillsammans med dig de senaste fem åren, så är det dags för mig att be dig tänka till lite kring vad du egentligen vill med vår relation. Alla har vi våra mindre ljusa sidor, jag har säkert också vissa fel och brister som jag kanske inte alltid är så medveten om, men nu har du gått så långt i din egoism att jag måste säga ifrån på skarpen. Du måste börja ta mer hänsyn till mig!

Följande vill jag, nej KRÄVER jag att du tänker på i fortsättningen:

1. Ha inte så förtvivlat bråttom upp ur sängen på morgnarna. Du dör inte av att ligga kvar och kramas en stund, och ditt tjat om kaffe ger jag inte mycket för. Ge mig lite ömhet!! Eller har du hört talas om nån som dött av koffeinbrist?!?

2. Jag behöver närhet. Mycket närhet! Om jag smyger mig på dig och börjar nosa dig på underbenen när du sitter vid datorn, så är det för att jag behöver din uppmärksamhet en stund, men det tar du ingen notis om för tangentbordet verkar vara mycket viktigare än att pilla mig på ryggen... vet du hur sårad jag blir varje gång det händer? Ska jag behöva tugga av telefonsladden för att du ska ge mig lite uppmärksamhet?!?

3. En gång i veckan, bara en gång, visas ett bra naturprogram på TV. Jag vill gärna se det, och jag vill att du ska sitta och titta tillsammans med mig, det är liksom veckans höjdpunkt. Du vet hur fruktansvärt upphetsad jag blir av dessa tittarfilmer med småfåglar, möss och ekorrar, men varenda torsdag kväll sliter du fram dammsugaren och ska städa inför helgen. SLUTA MED DET!! Annars flyttar jag hem till Martin Emtenäs på "Mitt i Naturen" istället.

4. Bara för att jag äter flugor, så är det INTE okej att du vägrar pussas. Flugor är INTE ohygieniska, och förresten brukar jag svälja dem hela, så du kan gott ställa upp lite oftare utan att grina illa.

5. Köp hem ordentlig mat! Det där "dietfodret" du serverat mig den sista tiden är ta mig f***n oätligt, jag vill ha tillbaka den meny du alltid höll mig med tidigare. Envisas du med att inte lyssna, kommer jag krafsa in varenda pellets jag får tag i under köksmattan till dess du fattar galoppen - titta själv hur mycket jag lyckats peta in där bara idag, så förstår du allvaret i mina hotelser.

6. ...and heres the Deal, Woman: om du inte genast lägger av med att pilla mig på magen och jollra som en infantil kalkon om min "fläsk-påse", kommer jag vägra prata med dig i fortsättningen! Jag är inte tjock, jag har lite extra hud på mitten, det är allt. Det är normalt i min ålder. Förresten är du inte så snygg utan päls du heller, bara så du vet...

Om du nu kan tänka dig att gå mig till mötes och visa lite mer hur du känner för mig, så tror jag säkert att vi kan fortsätta leva ihop även i fortsättningen. Om inte, kommer jag se mig om efter en annan sambo. Så kan du sitta där med din dammsugare och sukta efter någon att kela med. Jag menar allvar.

//Kisse

P.S. Såhär i efterhand kan jag tycka att jag är lite hård emot dig i mitt brev. Hoppas du förstår att jag vill att vår relation ska hålla. Och du ska ha tack för att du vaknade halv fem imorse när jag kräktes och hjälpte mig att hålla huvudet över sängkanten så hårbollen landade på mattan istället för på lakanet - jag uppskattar det även om jag kanske inte var mig själv just då. D.S."







onsdag 31 augusti 2011

Kritik mot Kronofogdemyndigheten, som avfattat ett beslut så att myndighetens opartiskhet kunnat sättas i fråga

Som myndighetsutövare är det säkert ganska lätt att göra fel, oavsiktligt eller inte. Privatpersonen kan ha en uppfattning om vad som hänt, den statliga tjänstemannen kan ha en annan, och upplösningen kan vara en smäll på fingrarna baserat på att någon gjort ett olyckligt ordval. Själv ser jag ett visst intresse att hålla känsliga konversationer på brevpapper eller att föra dem via epost, något en jurist rått mig till så sent som under vintern gällande ett personligt ärende. Vissa andra kanske önskar att de hade använt alfabetet lite mer flitigt?

Från JO:s/Riksdagens ombudsmäns hemsida, http://www.jo.se/Page.aspx?MenuId=106&MainMenuId=106&Language=sv&ObjectClass=DynamX_SFS_Decision&Id=5371



Beslutsdatum: 2011-02-17
Diarienummer: 2030-2010
Justitieombudsmannen Hans-Gunnar Axberger

Kritik mot Kronofogdemyndigheten, som avfattat ett beslut så att myndighetens opartiskhet kunnat sättas i fråga

Bakgrund

Advokaten Per Aspendal framförde klagomål mot Kronofogdemyndigheten. Klagomålen gällde främst att en tjänsteman hos myndigheten hade agerat i strid med det krav på opartiskhet som ställs upp i 1 kap. 9 § regeringsformen. Bakgrunden var i huvudsak följande.

Per Aspendal företrädde ett bolag i en tvist mot ett konkursbo. Konkursförvaltaren hade ansökt om handräckning enligt 7 kap. 14 § konkurslagen avseende datorer som påstods vara i Per Aspendals klients besittning. Handläggare hos Kronofogdemyndigheten var kronofogden Lars Lundgren vid kontoret i Västervik.

Kronofogdemyndigheten avslog begäran om handräckning. I beslutet angavs även att Kronofogdemyndigheten "rekommenderar konkursförvaltningen att ansöka om särskild handräckning".

Även handläggningen i övrigt hade framstått som felaktig, osäker och partisk. När Per Aspendal begärde uppgift om ärendets diarienummer uppgav Lars Lundgren att det förekom så få ärenden av aktuellt slag vid kontoret att diarieföring inte behövdes. Vidare har Lars Lundgren vid åtskilliga tillfällen besvarat frågor per telefon trots att handläggningen främst ska ske i skrift.

Utredning

Kronofogdemyndigheten anmodades att göra en utredning och yttra sig över Per Aspendals anmälan. I sitt svar, som gavs in av biträdande processägaren Karin Berglöf Hedar och verksjuristen Monica Nilsson, hänvisade Kronofogdemyndigheten inledningsvis till yttranden från chefen för södra indrivningsavdelningen, Lennart Bjerkner, och kronofogden Lars Lundgren.

Av en till yttrandena fogad handling framgick att ansökan om handräckning inkom och diariefördes hos Kronofogdemyndigheten den 18 december 2009.

Lars Lundgren anförde bl.a. följande.

Under handläggningen sker viss kommunikation med parterna telefonledes för att göra vissa klarlägganden och undvika missförstånd. I beslutet 2010-02-01 att vägra förrättning rekommenderades sökanden att som alternativ till överklagande ansöka om handräckning enligt lagen om handräckning och betalningsföreläggande. Jag har genom denna rekommendation naturligtvis ej tagit någon ställning i partsfrågan utan endast önskat informera om den lagstiftning som står till buds i dessa angelägenheter. Detta måste anses ligga inom den serviceanda som bör tillämpas av statliga myndigheter. Vidare anmärker [svaranden, JO:s anmärkning] på att målet ej diarieförts. Detta måste vara ett missförstånd. Jag vill minnas att [svaranden] efterfrågade ett diarienummer och att jag vid tillfället icke kände till diarienumret och uppgav att numret saknar intresse då endast ett ärende av denna typ är under handläggning på kontoret.

Kronofogdemyndigheten anförde bl.a. följande.

Kronofogdemyndigheten ska verka opartiskt och sakligt. Därutöver ska myndigheten bl.a. verka för att parterna i ett ärende ges möjlighet att ta tillvara sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter. Det kan och ska ske på olika sätt beroende på vad saken gäller och om det finns någon särskild reglering på området.

Av förvaltningslagen följer att Kronofogdemyndigheten får och ska, i lämplig omfattning, bl.a. råda, upplysa och informera parterna. Sådana upplysningar kan lämnas på eget initiativ eller vid särskild förfrågan, muntligt eller skriftligt. Att sådana upplysningar lämnas innebär inget ställningstagande från myndighetens sida och medför inte i sig att myndigheten kan anses agera osakligt eller partiskt.

Kronofogdemyndighetens bedömning

Av avdelningens yttranden och handlingarna i ärendet framgår att ansökan registrerats i utsöknings- och indrivningsdatabasen, att ansökan och framställda invändningar och svaromål kommunicerats skriftligt med parterna och att särskilt avslagsbeslut fattats. Därutöver har viss kommunikation skett telefonledes. Kommunikationen verkar i huvudsak avsett vissa förtydliganden. Vad som sagts vid dessa samtal är inte dokumenterat i ärendet.

Det finns ingen anledning att ifrågasätta handläggarens uppgift om att den muntliga kommunikationen avsett just förtydliganden och vad som sagts rörande uppgiften om diarienummer. Då uppgifterna inte påverkat handläggningens utgång och i övrigt verkar vara av mer summarisk betydelse, saknas anledning att särskilt dokumentera varje uppgift. Möjligtvis hade det varit lämpligt att i mer generella ordalag notera samtalens förekomst i tjänsteanteckningarna. Därutöver borde handläggaren tagit reda på diarienumret och lämnat upplysning om det för att undvika missförstånd.

De upplysningar och förtydliganden som handläggaren lämnat muntligt och skriftligt framstår som lämpliga och helt ändamålsenliga. Ordvalet "rekommenderar" i beslutet kan möjligtvis uppfattas som en uppmaning och är olyckligt i sammanhanget. Ett mer lämpat ordval hade varit "upplyser" eller "informerar". Kronofogdemyndigheten beklagar detta men anser inte att det därmed begåtts något fel eller att myndighetens eller handläggarens opartiskhet kan ifrågasättas.

Per Aspendal kommenterade remissvaret.

Bedömning

I ett beslut i ett ärende, som härrörde från en tvist mellan två enskilda parter, har Kronofogdemyndigheten avslagit en ansökan från en av parterna om handräckning. Ansökan gällde återtagande av egendom från den andra parten. Efter att Kronofogdemyndigheten i beslutet meddelat att ansökan lämnas utan bifall har myndigheten rekommenderat parten att i stället använda sig av ett alternativt förfarande.

Anmodad att yttra sig över det inträffade har Kronofogdemyndigheten - utöver att man funnit ordet "rekommenderar" olyckligt - inte ansett sig kunna finna att något fel begåtts eller att myndighetens opartiskhet kan ifrågasättas. Jag delar inte den bedömningen. Det är enligt min mening självklart att en myndighet riskerar att inte framstå som objektiv om den i ett beslut av detta slag lämnar upplysningar som inte kan förstås som annat än råd till den ena parten. Det kan, som i detta fall, ge intryck av att myndigheten går denna parts ärenden, dvs. att den inte är opartisk. I anledning av vad myndigheten anfört vill jag även erinra om att serviceskyldigheten enligt 4 § förvaltningslagen är underordnad grundlagens objektivitetskrav (se JO 2009/10 s. 191, som gällde en chefskronofogde som hjälpt en part att bemöta ett överklagande).

När det gäller dokumentation av telefonsamtal och skyldigheten att lämna upplysningar om diarienummer instämmer jag i Kronofogdemyndighetens bedömning.

Vad som i övrigt har framkommit föranleder inte några uttalanden från JO:s sida.

Senast uppdaterad: 2011-02-16

Den opartiske Kronofogden, finns han?

Att ha goda grannar är livsfarligt. Efter jobbet tog jag en bensträckare i skogen, och med en välfylld frys fanns inget annat att göra än att hitta någon som ville ta emot svampen som gåva. Grannen blev glad för hon gillar smörstekta kantareller, och jag blev glad för jag blev bjuden på en kall öl på hennes balkong. Om jag hade så trevligt varje kväll skulle jag nog snart bli alkoholist. Lite som grannen i Beck-filmerna: en halvgammal tantalora i stödkrage och nopprig kofta, som lurpassar på grannarna och försöker bjuda in dem på en "stänkare". Men det är klart, med det beteendet skulle jag säkert få ha sex lite oftare...

Efter allt som hänt tog jag en lång obetald semester i år. Från början av juni till mitten av augusti gjorde jag inte ett skapandes grand, eller det gjorde jag väl om man räknar omtapetseringar och målerier här hemma, men jag jobbade inte. Ekonomiskt var det snudd på självmord men jag behövde det, en lång vila utan andra krav än att betala räkningarna innan förfallodatum. När höstsäsongen rullade igång var det ovanligt tungt att sätta sig vid skrivbordet igen, för jag var om möjligt lika trött då som jag var till nationaldagsfirandet. Missförstå mig inte, jag gillar verkligen mitt jobb, men augusti har gått åt till att bara växa in i rutinerna igen. Gå upp tidigt och ta på mig kläder, strunta i sena tv-program som "Världens fetaste tax" och andra slaskdokumentärer, laga riktig mat istället för mackor och filmjölk. Jag tror jag börjar förstå dem som utan förvarning bryter ihop och hamnar på gatan, blir hemlösa och förlorar sitt sociala skyddsnät när de förlorar jobbet - man behöver något, jag behöver något, som behöver mig. Två månader utan ramar var nog på gränsen för vad jag klarar utan att flippa ur helt och hållet, så nästa sommar får det bli fem veckor ledigt, inte mer.

Jobbet. Livet cirklar däromkring, känns det som. Kanske är det så att man bygger mycket av sin identitet kring det man gör, eller så kanske det handlar om att man är så ovan att prata om det privata att just arbetet blir som en sköld man håller framför sig. Jag märker själv att jag har en tendens att ta på mig "jobbrösten" i vissa lägen när något blir känslomässigt ansträngande. Blir jag tvungen att ta kontakt med en myndighet eller någon annan skrämmande organisation i ett privat ärende, så håller jag distansen så gott det går genom att vara yrkesmässig, nästan torr emot den jag pratar med. Jag "bokar en tid i min kalender" istället för att bara säga "jag kommer in i mitten av nästa vecka". Med chefen och en del av arbetskamraterna kan jag vara personlig i en del frågor, men det händer att jag hamnar i yrkesrollen där också när jag pratar med exempelvis en distriktsansvarig, som ju sitter ovanför mig i hierarkin. Det officiella tilltalet blir ett skydd, men jag undrar ibland om det inte också blir en hämmande faktor att man inte rakt igenom kan vara sig själv i alla lägen, och som gör att man går miste om ganska mycket på det sociala planet.

Jag läser Skattmasens blogg , "Från kronkalle till skattmas". Han har äntligen börjat skriva igen efter ett längre uppehåll. Masen håller sig anonym för att slippa personliga påhopp för att han arbetar på Skatteverket, tidigare på Kronofogdemyndigheten, och i ett land där myndighetsförakt är ganska vanligt kan jag förstå att han väljer att inte exponera sig för de värsta galningarna. Många av oss överskuldsatta har dåliga erfarenheter av Skatteverk och kronofogdar, och en och annan hatar, intensivt. Just nu verkar Kronofogdemyndighetens tvångsförsäljningar av hus och bostadsrätter ha ökat jämfört med läget för ett år sedan, men det är bara min personliga uppfattning efter att ha tittat på Auktionstorget. Varje exekutiv auktion innebär en personlig tragedi för de inblandade, de som inte längre kan bo kvar för att de inte kan betala sina skulder. Vem vet, det kanske sitter en blivande Anders Behring Breivik därute och filar på planer att skjuta kronofogdar för att hämnas en i hans tycke orättmätig indrivningsprocess? Risken finns, det har jag skrivit om tidigare. På samma sätt håller jag mig anonym för att slippa bli uthängd eller utsatt för repressalier av "hederlig svensk", personligheter som anser att en skuldsatt människa har usel karaktär/är rakt igenom ohederlig och/eller borde sättas på tukthus, och att skuldsaneringar och annat "daltande" med överskuldsatta är något som borde förbjudas. Den sistnämnda gruppen förväxlar ofta överskuldsatta med kriminella, något Skattmasen inte gör med några års yrkeserfarenhet i ryggen, och det är skönt att läsa. Det är också intressant att följa hans funderingar kring yrkesrollen inom de båda myndigheterna, för det skiljer sig en hel del från mina erfarenheter från det privata näringslivet. I mitt yrke är jag tvungen att kunna möta allt och alla, prata med bönder på bönders vis precis som Masen i rollen som kronofogde fick lära sig att hantera alla sorters människor och situationer. Skillnaden är att jag hanterar mina kunder på ett visst sätt för att de ska välja att bli eller stanna kvar som kunder hos min arbetsgivare, ett tjänsteföretag som ju lever på kundernas intresse och köpvilja. Jag förtjänar min lön genom att hålla företagets affärer igång, genom att smörja kundunderlaget. Hos Kronofogden är man inte "kund", det finns nog en hel del servicevilja och uppriktig medkänsla hos många anställda inom myndigheten, men de får inte hjälpa hur som helst, hur mycket som helst för att de representerar staten, och staten ska vara densamma för såväl den skuldsatte som för den fordringsägare som vill ha statens hjälp att driva in en skuld. Staten måste vara opartisk, och därmed går kundperspektivet förlorat - eller kanske förskjuts det till att bara gälla borgenären, d.v.s. fordringsägaren? Är myndighetsrepresentanten, d.v.s. Kronofogden, verkligen opartisk?

Det jag kommer fram till, är att inställningen till den opartiska myndighetsutövarens existens beror mycket på hur man själv ser på begreppen "lag", "samhälle" och "vi". Vi är alla lika inför lagen, heter det. Vi utgör alla en liten del av samhället. Vi har alla ansvar för att upprätthålla samhällsordningen, till varje pris. Då är vi alla en del av staten, men några måste ändå upprätthålla ordningen i staten, för alla är vi inte lika bra på att hålla oss innanför samhällets ramar. Några av oss tar t.o.m. lagen i egna händer. Anders Behring Breivik hade inställningen att samhället kunde delas upp i "vi och dom", att några var mer värda och andra mindre, och att han själv som var mer värd hade rätt att skjuta dem han ansåg mindre värda. Beslut som det han tog är inte möjliga att överlåta till en enskild individ i ett fungerande rättssamhälle, och därför har vi lagar som gäller alla och domstolar där representanter för samhället tolkar och tillämpar lagen. För de flesta av oss är det självklart: brott ska straffas, och skulder ska betalas. De flesta är också med på att indrivning av bankmedel och ägodelar är nödvändig för att skuldreglering ska fungera - frågar man en SAAB-anställd om det vore bra om Kronofogden sålde alla kopieringsapparater på SAABs huvudkontor för att få in pengar till löner, så blir svaret troligen "ja" förr eller senare. Men processerna för praktiskt utövande av lagarnas följder skiljer sig mellan domstolarnas och Kronofogdemyndighetens verksamhetsutövning. Om en domstol dömer ut ett straff, överlämnas den skyldige till Kriminalvården. När en skuld ska regleras finns det precis som i domstolen en lag som lägger grunden för hur det ska gå till, men i den verkliga utmätningssituationen situationen är Kronofogden ofta en ensam person, det är en soloföreställning där man är helt beroende av att tjänstemannen som ska utmäta ens ägodelar gör rätt. Den enskilde Kronofogden är inte en institution, han är en människa. Det gör att rättvisan i hans utövade av lagen hänger på den enskilde Kronofogdeanställdes omdöme, och det gör professionalismen, yrkesmässigheten i hans agerande, oerhört viktig. Det finns inte mycket utrymme för individuella bedömningar eftersom lagen säger vad som ska göras, och förtroendet för Kronofogden hos den enskilde skuldsatte kan avgöra om han eller hon orkar ta sig tillbaka till en fungerande privatekonomi igen. De Kronofogdeanställda representerar staten, och om man tror på rättssamhället och att lagar bygger landet, så blir man alltså tvungen att acceptera och tro på dem som i praktiken ska omvandla lagen till handling. Det är hemskt men någon måste vräka den som inte kan betala sin hyra, för om hyresvärden inte får betalt av hyresgästerna så går han förr eller senare i konkurs. Betalar hyresvärden inte sina räkningar så att el och vatten stängs av i fastigheten, så blir hyresgästerna svårt lidande och då är en konkursbegäran nödvändig för att fastigheten ska kunna säljas till en förvaltare som ser till att göra rätt, till hyresgästernas och samhällets bästa. Det ligger i sakens natur att den som blir vräkt eller satt i konkurs förlorar något och förlust innebär smärta, men det kan lagen och samhället inte ta hänsyn till. Det innebär en form av rättvisa, men inte en fullständig rättvisa: en person som t.ex blir vräkt på grund av försenade utbetalningar från Försäkringskassan, eller den företagare som blir begärd i konkurs exempelvis på grund av felaktiga beslut från Skatteverket, kan alla gånger vara i grunden oskyldig till det hela. Det hindrar tyvärr inte att vräknings- eller konkursprocessen måste genomföras ändå. Våra lagar är inte perfekta, de kan inte ses som hundraprocentigt sanna eller rättvisa i alla sammanhang, men de måste gälla för alla. Lagen är i sig själv blind, i stort sett okänslig för variationer i enskildas situation och egna ansvar. Däremot är kraven på den som ska upprätthålla lagen mycket högre än på den som bara ska bevaka sin arbetsgivares bästa. Skulle jag någonsin bli osams med en kund, så kan den kunden gå till någon annan för att få vad han behöver. Men man kan inte byta leverantör när det gäller skulder, man kan inte flytta sin skuld hos Kronofogden till någon annan skuldhanterare för att exempelvis få bättre villkor för avbetalning genom löneutmätning eller ett bättre pris när villan ska säljas på exekutiv auktion. Där är Kronofogdens personal de enda som får ta ansvar, och som gäldenär är man helt utlämnad till den enskilde tjänstemannens goda omdöme. Där ligger en skörhet i systemet: kan man helt och fullt förlita sig på sin fogde, kan alla fogdar vara objektiva och rättvisa varelser, eller finns där en och annan som valt yrke på fel grunder eller rentav missbrukar sin position gentemot skuldsatta, av personliga skäl? Själv har jag aldrig varit ute för det, men jag har hört ganska många historier om galna fogdar som medvetet gjort livet svårt för skuldsatta de haft ett horn i sidan till, genom att utmäta exempelvis a-kassepengar så hårt att människor inte haft råd att äta när hyran blivit betald för månaden.

Kronofogdemyndighetens anställda får inte heller vara blinda för de fel som finns inbyggda i systemet, där vi idag verkligen har sjuka som blir vräkta för att Försäkringskassan inte sköter sina utbetalningar i tid, och där företagare kan hamna i situationer där staten genom Skatteverket berövar dem sitt levebröd genom felaktiga beslut och konkursbegäran. Några skuldsatta orkar ta strid och vinner tillslut, andra går under. Några blir kroniska "rättshaverister" och fortsätter strida trots att det tar mer kraft av dem än vad som är rimligt, andra går in för att förstå hur systemet fungerar och sedan lura det genom att leva ett liv utanför samhället. Jag tror att en vanlig Kronoinspektör hinner se det mesta under några år i yrket, och säkert också reflektera en del över vad som kan göras på ett annat sätt, bättre. De problem som gör att vi behöver ha en Kronofogdemyndighet kommer inte att försvinna oavsett om vi snart får en ny högkonjunktur, ett bättre sjukförsäkringssystem eller byter regering, men kommer Kronofogden som myndighet att kunna utvecklas? Jag är säker på, efter att ha läst Masens blogg, att det finns anställda inom Kronofogdemyndigheten som ser och reagerar på de skevheter som finns inom systemet, som att gamla och sjuka kan vräkas. Några av dem tar skevheterna så hårt att de inte orkar jobba kvar som Kronofogdar, och Masen jobbar idag på Skatteverket istället. Jag tolkar det som att han är kapabel att se felen inom systemet, och är medveten om att en ensam människa inte kan förändra det. Jag är också säker på att han inte i sig själv är opartisk, för han är känslomässigt engagerad i det han beskriver inifrån myndighetens korridorer. En enskild Kronofogde är inte lagen, han är bara utövare av lagen och kan inte förväntas avstå från att tänka, känna, ta ställning. Det är ett tecken på mänsklighet. Vi är alla människor. Det får mig att undra om inte det största problemet med det skuldregleringssystem vi har idag, är att det verkar vara så svårt för dem som ska upprätthålla det, att få använda sina praktiska erfarenheter till att förbättra det?

Så långt mina nattliga funderingar. Jag kan ha en poäng i det jag skriver, jag kan vara ute och slira efter ölen på grannens balkong. Än har jag inte tänkt färdigt kring kvällens ämne, kanske tänker jag annorlunda om bara ett år, men till dess får detta stå kvar att läsas av vem som helst, kanske även av Masen. Återstår att se om han blir förbannad, jag misstänker att han kommer ogilla att jag jämför situationen för en dömd brottsling med en skuldsatts situation, eftersom det ju skiljer sig en del mellan de lagar som ska reglera skulder och de lagar som ska reglera påföljden för exempelvis mord. I så fall blir jag nog offentligt nackad i hans nästa blogginlägg. Kanske blir jag också nackad av någon överskuldsatt som slår hål på mitt resonemang och sänker mig totalt.

Vill även passa på att gratulera NoCash, en f.d. företagare som verkar ha vunnit sitt personliga korståg emot Skatteverk och Kronofogdemyndighet. Jag hoppas du får ett gott liv hädanefter, grabben!

måndag 29 augusti 2011

Inre frid


Ännu en kväll går över i höstnatt, och i det Mannanska hemmet har febril aktivitet i köket bytts ut mot koma framför datorn. Har precis ställt en stor tvålitersburk med farmors lingonsylt med äpple på avsvalning i fönstersmygen: imorrn bitti är den kall nog att sättas in i kylen. Där får den trängas med hemkokt svartvinbärssaft, morotsmarmelad, drottningsylt, en stor burk romtopf och så småningom en laddning slånbärsgin och rönnbärsgelé, när väl frosten näpsat den värsta syran i bären. Det har i all bedrövelse funnits tid att vara utomhus i sommar, och med tillgång till ett par alldeles övergivna villaträdgårdar har jag plockat på mig lite av vart att njuta av när det börjar blåsa snålt till vintern. Frysen är fylld av kantareller och blåbär och jag har kunnat lämpa över några liter hit eller dit på vänner och bekanta som inte själva är helt terränggående. Ur det perspektivet är livet gott att leva.

Allt handlar inte bara om pengar när man mäter sin livskvalitet. För mina föräldrar var det viktigt att kunna styra sin egen tid på samma gång som de följde naturen under året: de var lantbrukare och planterade antagligen ganska mycket av sin filosofi kring vad jorden ger i mig och mina bröder. En bror blev jägare, den andre fiskare, och jag travar i skogen som far fast utan gevär på axeln, för en jägarexamen är fortfarande utom räckhåll. Jag har lärt mig från grunden att ta vara på det som finns, vare sig det handlar om arbete eller mindre synliga, idag mindre vanliga sätt att ta vara på resurserna. Jag är ensam i bekantskapskretsen om att laga det mesta av min mat från grunden, och att kunna hämta en stor del av råvarorna från naturen. För mig är det livskvalitet att kunna välja själv vad jag stoppar i mig, och frihet att kunna välja bort många av de varor som säljs i butikerna, sprängfyllda av konserveringsmedel och färgämnen. Visst, det har funnits ekonomiska skäl också, kanske var det början till alltihop att det inte fanns pengar att köpa färdigt för, men när man under många år har plockat sina lingon själv känns det inte som ett alternativ att gå tillbaka till butikernas gelatinsmörja för femton kronor burken. Då lägger jag hellre en stund extra på att plocka, rensa, koka in och förpacka inför vintern, och så sparar jag lite sommar till en kallare stund.

Förra helgen fick jag tillfälle att röra mig i en skog som författaren Sven Wernström skildrat i sin Trälsvit. Där stod tvåhundraåriga tallar på vakt kring stigarna, där fanns ett lugn som ganska snabbt smittade av sig på mig. Det är märkligt hur mycket omgivningen kan påverka sinnet - efter en stund kan man släppa alla tankar på vardagsproblemen och njuta av att bara vara. Vissa behöver åka till Rio ett par veckor för att kunna slappna av, andra sitter på motorcykeln mil efter mil till dess stressen runnit bort. För mig räcker det med en korg, en kniv och en kaffetermos, och så hamnar jag ganska snart i det där märkliga tillståndet av inre frid, där jag glömmer bort vad klockan är och att det är otäckt med ormar och fästingar. Under den utfärden hittade jag Svart Trumpetsvamp i mängder bland hassel och ek, och jag skriver med doften av torkande svamp i nosen: de blir en alldeles utmärkt soppa i januari. Så långt fram vågar jag se idag, och så långt fram i tiden kan jag planera just nu. Det känns som om jag kommer kunna känna frid då också.