Razzia mot svartjobbshärva - Eat Food Factory Europa AB

Poäng till Skatteverket - igen! Jag har tidigare hudflängt dem för att in absurdum förfölja småföretagare med egenhändigt ihopknåpade och lätt vansinniga kalkyler på hur mycket fisk som ingår i en normal sushiportion, i jakten på eventuella svartförsäljningar på restauranger. Kronofogdemyndigheten har fått några välförtjänta kängor också, som när de stod på Essingeleden och utmätte bilister som stoppats av Polisen i vanliga nykterhetskontroller. Men idag har de gjort en riktig samhällsinsats. Från Aftonbladet , nätupplagan:

"I morse slog polisen och Skatteverket till mot en av Nordens största producenter av kylda färdigrätter. Företaget levererar mat till Coop, Lidl, SJ och SAS. 34 arbetare är nu frihetsberövade och ägaren misstänks för brott mot utlänningslagen. Företaget Eat Food Factory Europa AB tillverkar mat som var och varannan svensk serveras på SJ eller köper som snabblunch i matvaruaffärer."

Minst 34 personer har alltså arbetat utan tillstånd, utan att betala skatt, utan att några arbetsgivaravgifter blivit betalda, utan att de anställda kommer få pension eller andra förmåner för sitt slit. Sannolikt har de inte heller fått någon rimlig lön för sitt arbete, och de har säkert varit rättslösa mot arbetsgivaren eftersom de inte haft normala medborgerliga rättigheter. Det är mig veterligen Svenska myndigheters hittills största "sweatshop-tillslag".

I USA är detta vardagsmat. Något media knappt skriver om längre. Är det dit vi är på väg? En slags arbetslinje för illegala invandrare?

Tidningen SVD betonar i sin lilla notis att de anställda har saknat arbetstillstånd. Aftonbladet berättar en annan historia, som är så mycket mer välbekant för oss som jobbat många år i det undre samhällskiktet, där skattebrott är vardagsmat och arbetsgivarna sällan har samvetskval över hur de skaffar sina pengar.

"De flesta kommer från Uzbekistan eller andra före detta sovjetrepubliker.
– Många som har jobbat där har varit asylsökande och har varit skrivna i lägenheter i Jordbro, berättar en källa för Aftonbladet.

"Mycket låga löner"

En före detta anställd berättar samtidigt om hur han känner sig sliten och utnyttjad av företaget. Han talar mycket knackig svenska och vi får tolkhjälp av hans släkting.
– Det är låga löner och alltid kallt där inne. Protesterar man mot något blir de jätteförbannade, säger mannen.
Flera anställda kördes i dag till polishuset för förhör. De kunde inte svenska och polisen behövde tolkar.

Totalt togs 34 personer, de misstänks för allt i från brott mot utlänningslagen till att ha arbetat utan arbetstillstånd. Några är också sedan tidigare efterlysta för verkställighet av utvisning."

"Företaget uppmärksammades i samband med en radiodokumentär 2008. Det hette då Mo Catering. Anställda beskrev slavliknande förhållanden och 2007 dog en truckförare av hjärtinfarkt. Istället för att ringa ambulans kontaktade de anställda cheferna.

Mannen fördes sedan i en privatbil till sjukhuset och var död när han kom fram."

Före detta Mo Catering heter idag Eat Food Factory. Ägaren har redan uttalat sig om att han ska ha blivit lurad av de anställda, att han inte haft en aaaaaning om att han hade olaglig arbetskraft på företaget. Gissar att han kommer skylla på personalchefen och såsmåningom revisorn för alla de skattepengar som aldrig kommit in till myndigheterna.

För många av svartjobbarna är razzian naturligtvis en personlig tragedi, slutet på en desperat flykt undan utvisning. Jag är övertygad om att ganska många av dem tagit jobben för att kunna äta medan de gömt sig från utvisningshotet, och att de haft urusla förhållanden som de bara accepterat för att slippa bli utslängda ur landet. Många av dem lär ha farit riktigt illa. Ingen av dem kommer få något gott med sig av den här historien. Några av dem kommer säkert drabbas av allt möjligt elände när de småningom tvingas lämna landet. Men Skatteverket och polisen satte stopp för ett fortsatt utnyttjande av dem när de slog till idag, och förhoppningsvis kanske det bromsar någon annan kriminell från att driva liknande verksamhet och utnyttja fler gömda flyktingar på samma hänsynslösa sätt. Verkets anställda kanske drevs av ett av världens krångligaste byråkratiska regelverk för arbete och beskattning, men resultatet blir ändå höga poäng i humanitet, för de satte stopp för ett omänskligt utnyttjande av rättsligt sett svaga människor.

Gamla artiklar från SVD om Mo Catering, 2008:

MO Catering: Vi kan bevisa att vi inte gjort fel

Coop slutar sälja färdigmat efter avslöjande om usla förhållanden

Metro och DN ikväll.

EDIT: Idag 111014 har misstankarna mot Eat Factory utökats till att även gälla människohandel. Läs mer på SVD



En mer personlig reflektion: en av Eat Factorys största kunder är SJ. Kontrollerar de inte sina leverantörer bättre när de upphandlar sina vedervärdiga "tåg-måltider"? Minns med ett snett flin den där julen då en företagare här i Mellanstad som var misstänkt för skattebrott lyckades kränga på Skatteverket årets julklapp till drygt 12500 anställda. Jaja, ingen är perfekt. Och julklappen var säkert fin.

SAAB igen, lugga staten på pengar-spåret

Det bidde ingen konkurs, det bidde en rekonstruktionsbegäran. Sannolikt innebär det att staten får gå in med medel till de anställdas löner genom lönegarantin. Bra eller bajs?

Advokat Rolf Åsbjörnsson är glasklar med sin åsikt i en artikel på di.se: "Det är inte meningen att rekonstruktion ska användas för att lugga staten på pengar. Att först plocka ut lönegaranti i en rekonstruktion och sedan gå i konkurs och få lönegaranti en gång till", säger Åbjörnsson.

Jag håller med. Lägg skattepengarna på vård, skola och omsorg istället, det här är inte försvarbart.

En annan aspekt: när jag som skuldsatt ville betala in ett par tiotusen till Kronofogdemyndigheten senast, så fick jag legitimera mig och förklara för banken vart jag fått tag i pengarna. Varifrån kommer de pengar som ska rädda SAAB?

SVD
DN
E24

Nigeriabrev, bedrägeriförsök i din mailbox

Privata konversationer ska man inte publicera av den enkla anledningen att det är kränkande. I torsdags lade jag upp ett brev från katten Kisse på bloggen, men hon var med på det efter en rejäl muta kattgodis, annars hade jag inte gjort det. För mänskliga skribenter är det känsligare: i veckan lovade jag en ny bekant att inte på något sätt röja vad han skrivit till mig, och det löftet har jag för avsikt att hålla. Men hur gör man med oönskade brev, av den där kategorin som från början hamnar i skräpposten? Det här är ett exempel på kriminell verksamhet som vem som helst som har en e-postadress kan råka ut för. Förut kallade man den här typen av bedrägerier för Nigeriabrev. Läs och bedöm själva: skulle ni nappa på att hjälpa den här stackars föräldralösa flickan?


"Hello My Dearest,

I know that this mail might come to you as a surprise because you don't know me and i don't know you too. My name is Nancy Ismaila Mohamed, i am 23 years old girl and an orphan. My late father was the deputy general manager with CNPC oil company at the Khartoum refinery in Sudan who was killed by the rebels during the last crisis in my country when Janjaweed militant came to our house,and this was what sent me away from my country to Burkina Faso as i made my escape only by God's special grace.

You can read more about my country in the bbc news.
(http://news.bbc.co.uk/2/hi/africa/6469857.stm)

When my father died, i was living with my step mother happily until when thing changed and she wanted me to be fooling around, and when she found out that the was a money willed to me she asked me to travel with her to Burkina Faso where the money is deposited so that i can withdraw the money since i am the next of kin, but i refused because she was bringing in men to our house and doing all sorts of things. And she begged me but i refused, and she threatened to kill me, that is why i ran away and came to Burkina Faso where the money is deposited as a refugee, and i went to the bank and they confirmed that the money is there and that i am the next of kin, but they also asked me to bring a trustee that will stand on my behalf, because that is what my late father instructed them.

Actually in search of an honest and reliable person who will help me to relocate to western world for a better life; i have chosen to contact you after my prayers and i believe you will not try to cheat me but rather take me as your own people. Though you may wonder why i am so soon giving in to you without seeing you, well i will say that my instant still tells me that you could be true to me. Briefly, I will like to disclose much to you if you will help me to relocate to your country with the substance that i inherited from my parent. I have a substantial amount of $5.6 Million which i will like to invest in your country into any lucrative business venture which you are to advise and execute seeing that i have no business experience for now.

However, I shall forward you with the necessary documents on confirmation of your acceptance to assist me for the transfer and investment of the fund. As you will help me in an investment, and i will like to complete my studies, as i was in my 1st year in the university, when the crisis started. It is my intention to compensate you with 10% of the total money for your services and the balance shall be my investment capital. This is the reason why i decided to contact you. I have contacted the Bank and they told me that i am free to come and claim the money as the only daughter of my late father as i have the secret number my father gave me. Now, i am presently living in Christ De king Mission camp as a refuge.

I am waiting for your reply,
Best regards
Nancy Ismaila."

Såhär skriver man om den här typen av brev på Wikipedia:

" Bedrägeriet går till så att man får ett brev, fax eller e-post från en person som påstår sig behöva hjälp med att föra ut en större summa pengar (oftast mångmiljonbelopp) ur landet och erbjuder en procent av pengarna om man hjälper till. Om man går med på det kommer bedragaren att begära mer och mer pengar för att täcka olika påhittade utgifter som till exempel mutor till banktjänstemän och administrativa avgifter, som de själva inte kan betala då pengarna är låsta eller de måste undvika att pengarna kan spåras till dem. Bedragaren fortsätter att fråga efter mer pengar så länge den drabbade betalar.

Typiskt för Nigeriabrev är att pengasumman är mycket stor samt att någon har dött plötsligt i en katastrof (till exempel i en flygplanskrasch, i krig eller vid ett maktövertagande). Breven kan vädja till mottagarens medlidande genom att till exempel påstå att avsändaren är en änka med barn som svälter eftersom alla pengar är låsta.

Det har utvecklats beprövade metoder för att få offret att fortsätta tro på upplägget och skicka mer pengar. Ett kallas "flashing the account", de skickar ett förfalskat förhandsbesked om en överföring via fax till offrets bank. Banken meddelar offret att ett mångmiljonbelopp är på väg. Men pengarna dyker inte upp på kontot, utan bedragarna säger att det blev ett problem, överföringen upptäcktes. Om man mutar rätt person eller liknande bör det gå bra. Meddelandet från offrets egen bank får dollartecknena att växa i offrets ögon och han betalar gärna.

Ofta påstår sig bedragarna vara släkting till någon nyligen avliden känd politiker eller annan person i Afrika och skickar länkar till verkliga nyhetsartiklar för att öka sin trovärdighet. Det händer också att de skapar webbplatser för fiktiva banker och liknande där offret till exempel kan logga in för att se att pengarna kommit in på ett konto.

Det är vanligt att när offret skickat massa pengar och slutat tro på det hela får han kontakt av någon som uppger sig vara advokat i Afrika och vill hjälpa honom få tillbaka sina pengar. Arvodet betalas givetvis i förskott. Det hela drar ut på tiden och "advokaten" ber om mer arvode. Och så vidare.
För den som redan skickat pengar är möjligheterna att återfå dessa så gott som obefintliga."


Om du blir kontaktad: Lämna aldrig, aldrig ut några uppgifter om dig själv. Skicka inga pengar!! Svara inte ens på eländet, för när det låter så bra som att du kan få en massa pengar bara genom att hjälpa en annan människa med något enkelt, så är det inte på riktigt. Pengar kommer inte regnande som Manna från himlen... Den här typen av bedrägeriförsök har funnits i många år, och de fortsätter eftersom det varje år är någon olycklig människa som går på det. Exempel hittar du om du klickar in HÄR och HÄR . Det "senaste" är att man nu också skickar ut erbjudnaden om stora pengar via sms  , så det gäller att vara på sin vakt när man blir kontaktad av en helt okänd människa såfort det gäller pengar, vare sig man ärvt 50 miljoner, ombeds hjälpa någon som ska få ärva 50 miljoner eller "bara" ska låna ut sitt bankkonto till 50 miljoner som ska byta ägare.

Det som förvånar mig är att den som står bakom bedrägeriförsöket måste ha gått igenom antingen Blogger eller någon av de bloggarlistor jag finns med på som Mannan, Resurspank, för brevet kom på min Resurspankmail och inte till min privata brevkorg. Jag har ju valt att skriva här utan att berätta vem jag är eller vart jag bor, och det är jag lite glad för i såna här lägen, för kommer ett skumt brev till min privata e-post så är jag nog inte på min vakt på samma sätt. Till Resurspankmailen skriver bara den som har funderingar kring bloggen, och många väljer själva att vara anonyma. Ämnet ekonomi är känsligt, skulder är ännu känsligare. Å andra sidan är man kanske ännu mer attraktiv som bedrägerioffer om man har ekonomiska problem, och kan förväntas hoppa på vilken affär som helst för att bli solvent igen?

Bara den här veckan har tre olika privata långivare hört av sig med generösa bud om att ge mig de pengar jag behöver, återbetalningen kan vi ta på 20 år eller så, och jag väljer att inte svara. Naturligtvis kan något av dem vara seriöst, en av avsändarna finns i Norge och är en norsk man som jag faktiskt lyckats hitta (joho, han finns) eftersom han bland annat har en epostadress som jag kunnat spåra till hans arbetsplats. Naturligtvis kan han också ha fått sin jobbmail kapad, allt är möjligt, och i de desperatas land kan allt hända... Men som min mormor alltid sa, man vet inte vad en människa tänker förrän det är försent, och då ÄR det försent. Jag tar inte emot lån eller penninggåvor, jag skriver inte för att någon ska kliva fram och lösa mina problem, inte ens i de lägen då jag förstår att människan i andra änden är uppriktig och saknar skumma baktankar. Beslutet att skriva om överskuldsättning och ekonomiska problem handlade om att väcka debatt, inte om att bli omhändertagen och/eller slippa ta ansvar. Däremot har jag gärna kontakt med andra människor som har liknande saker att fundera på om dagarna, och  jag har inget emot att lära mig något nytt. Några av kontakterna är väldigt trevliga! Tills vidare tackar jag dock nej till miljonarv och generösa ersättningar för små arbetsinsatser. Kalla mig gärna otacksam.