Rent mjöl i påsen

Kristen eller inte, det är flera år sedan jag slutade säga Pater Noster. Frasen "Vårt dagliga bröd giv oss idag" kan för en människa som är utbränd och arbetslös kännas ganska främmande, och som egenföretagare är jag än mer emot den formuleringen. Här ges ingenting, här fås ingenting. Vill jag ha bröd får jag jobba ihop till mjölet själv, och även om jag får ett bostadsbidrag av staten så tycker jag på sätt och vis att jag kan ha jobbat för det också, eller i allafall betalat skatt för det. Så nej, här givs inget bröd. Bara tillfälle att arbeta för mjölet. Fast Herren kanske står bakom arbetslinjen också? Alternativt får vi dras med konsekvenserna av att Han släppt oss fria att själva förvalta våra liv, och då får vi de beslutsfattare vi förtjänar.

För ett par dagar sedan passade jag på att ge Skatteverket ett tjuvnyp, när di.se skrev om de 50000 kontroller verket ska genomföra för att följa upp den nya kassalagen. Det var tacksamt att driva med, naturligtvis, för bilden av en skattmas med köksvågen i högsta hugg är lite komisk, och för en skuldsatt väldigt representativ för hur man emellanåt uppfattar verkets anställda, inklusive dem som befinner sig inom Kronofogdemyndighetens organisation. "De är bara ute efter att sätta dit oss" hör jag ibland. Tjänstemannen med "laxkalkylen" var definitivt ute efter att sätta dit någon, det håller jag fast vid.

Mitt företag berörs inte av kontrollen för vi hanterar aldrig kontanter. Svartjobb är det heller inte tal om, för vi kan inte ta in folk hursomhelst när vi är beroende av kundernas förtroende, men det är en annan historia. Summan är att vi lär slippa razzia i den här omgången, och det är jag tacksam för, men till saken: jag har fått ett mail med lite skäll från en läsare av bloggen. Såhär skriver h*n:

"...du ska bara vara glad att vi försöker komma åt företagare som fuskar, så de som sköter sig slipper konkurrera med dem som inte gör det. Och vi eftertaxerar inte vem som helst, men när man ser en restaurangägare deklarera att han inte tar ut nån lön och sen får reda på att han äger två lyxbilar då förstår man ju (----) har du rent mjöl i påsen behöver du inte vara rädd"

Och ja, det förstår jag också, att ni i vissa fall kan se att något inte stämmer, eller att en nolltaxerare eller för den delen överskuldsatt visar sig ha stora dolda tillgångar, eller att man gör jättestora inköp av råvara som sedan inte går ut i försäljningen och blir redovisade. Saker ramlar inte ner som Manna från himlen, och visst fuskas det en hel del, det ser jag ju i min egen bransch. Jag kan själv inte mäta mig med min f.d. arbetsgivare, idag konkurrent, som kör med svarta anställningar och fuskar med arbetsgivaravgifterna. Det är ett jätteproblem för mig, för det gör att jag tvingas ta alldeles för litet betalt för mina tjänster idag, jag måste det för annars tappar jag kunderna till konkurrenten som kan sälja billigare. Men, käre arge mailare, min poäng med inläget i onsdags var att peka på det ohållbara för vilken småföretagare som helst: när skatteverket bestämmer sig för att man är en fuskare, då har man inget att sätta emot. Man är så liten, så liten, och även om det händer att fuskanklagade företagare får rätt tillslut, så tror jag att oskyldiga drabbas också.

Tar man då en sådan berättelse som den som Elias Melkis, i boken När skatteverket anfaller, och tittar närmare på vilka personer som drabbas hårdast så kommer jag fram till något som inte är så roligt: det är inga klippare eller professionella skattefuskare som drabbas hårdast när den statliga myndigheten Skatteverket går till anfall. Det är små människor som jag, ofta tror jag i rena försörjningsföretag, dvs. när man driver ett företag med syftet att trygga sin egen och sin familjs försörjning. Jag tror att många av oss är invandrare i första eller andra generationen, och har svårt att försörja oss den vanliga vägen, som anställda. Företagandet handlar inte om stora affärer, miljonvinster eller att bygga upp en rikedom, utan om att få ihop precis det man måste ha så att man klarar sig själv och sina barn. I mitt fall handlar det om att jag fortfarande går omkring och hoppas att jag ska kunna arbeta mig själv helt skuldfri en dag. Och blir man då granskad och stämplad som skattefuskare, så har man inte heller resurser att ta sig ur fällan. Vilken småföretagare har råd att anlita advokater för att driva sin fråga emot skattemyndigheten i en process som kan pågå i hur många år som helst?

Ett exempel från Eskilstuna för några år sedan. Artikeln kommer från SVT.

"Kammarrätten rentvår en pizzabagare i Eskilstuna som upptaxerats av Skatteverket med omkring 400 000 kronor och fått ett skattetillägg på 40 procent av skatten på beloppet.

Skatteverket ansåg att mannen redovisade för låga intäkter, efter att ha granskat mängden mjöl som köpts och jämfört med antalet pizzor som uppgetts ha sålts.

Kammarrätten anser att utredningen inte är tillräcklig för att eftertaxera mannen och upphäver Skatteverkets omprövningsbeslut."

Den killen lyckades precis som Elias Melki stå emot och överklaga, och han fick rätt i Kammarrätten. Vilken kille! Men hur många klarar det? Och hur många går i konkurs istället varje år? Hur många år är de sedan borta från marknaden innan de (ibland) får skuldsanering och kan börja om från början, tio-femton år efter sin skönstaxering? Och hur många anställda på Skatteverket är så fullständigt besatta av tanken att kunna bevisa skattefusk, att de köper en köksvåg och en portion sushi, en enda som ska representera tusentals portioner som något slags "portionsreferens" och sitter och väger sushin med eller utan ris och/eller wasabi, räknar fram en tabell på fiskåtgång och sitter och räknar av mot leverantörsnotorna sedan? Är inte det ren ondska? Och varför sätter den onde handläggarens kolleger inte stopp för vansinnet?

Ulrika Ring på Fattiga Riddare Stockholm, som ju också varit företagare, skriver idag igen om Kronofogdens självbild. Hon är hård, men jag tycker inte hon är helt orättvis, för varför skulle anställda på en myndighet vara befriade från samma självkritiska tänkande som vi andra måste hantera dagligen? Vi kör ett litet rollspel, hon och jag, där hon är Den Onda Skuldsatta som river skinnet på KFM och kritiserar dem så mycket att jag måste träda in som Den Goda Skuldsatta, försvara det system vi har och säga att "Jamen, någon måste ju hantera skuldsättningen och de skuldsatta, annars blir det ju kaos och jag tror inte alls att de som jobbar på KFM är skvatt...." Ibland hettar det till emellan oss, vi är inte alls överens i alla frågor, men idag kom vi till en sällsynt gemensam slutsats och det är att den svenska modellen verkligen är unik, och tack och lov utrotningshotad. Det kommer nämligen en dag då Skatteverkets anställda, eller Kronofogdarna för den delen, inte längre har rätt att döma oss till skattetillägg eller utmätning eller andra tvångsåtgärder. Det kommer en dag då alla sådana frågor måste avgöras i domstol, och där kom vi slutligen till samsyn. Först då frågan avgörs i domstol kan man som skattebetalare, som egenföretagare eller anställd, eller som överskuldsatt, känna att man är utlämnad till lagen och inte till den enskilde Skatteverksanställdes goda vilja. Det är rättssäkerhet. Dit vill vi. Och det må vara femton år kvar till dess att vi når målet, men det får då bli femton goda år med många arga mail och hetsiga diskussioner över telefon om så behövs, och kanske en och annan ilsken catfight också. Eller hur, Ulrika? Så stickor och strån står om det!

Skattmasen har haft detta ämne uppe på sin blogg ganska nyligen, innan jag hade hunnit sätta mig in i frågeställningen närmare. Läs gärna vad han skriver, och de kommentarer som kommit till sedan dess. Nu har Skattmasen varit väldigt tyst en längre tid, jag hoppas han skriver snart igen för han har ett bra intellekt och det uppskattas varmt, även av Ulrika Ring fast hon hellre skulle dö än erkänna det offentligt :P


Intressant?


Läs även andra bloggares åsikter om Elias Melki, När skatteverket anfaller, skattefusk, skattetillägg, skatteverket, småföretagare, svartjobb

Skattmasens nya verktyg: gaffel och våg! Egenföretagarslakten kulminerar snart, eller?

När man talar om trollen... jag började min dag med att hjälpa katten som fastnat med en klo i sin egen svans, fortsatte med att diskutera med Ulrika kring myndigheternas syn på egenföretagare såsom fuskare och halvkriminella, och kom såsmåningom till di.se och fick ett gott skratt när jag såg denna artikel:

"Skatteverket räknar pizzakartonger
Vill tusentals kunder ta hem sina halvätna pizzor från pizzerian? Det tror inte Skatteverket på. Nu åker restaurangen dit för skattefiffel och fler fuskande småföretagare står på tur.
---
En pizzeria i Stockholm får en dryg skattenota för sin verksamhet sedan det visat sig att matstället använt sig av svart arbetskraft och hållit en del av dagskassan utanför bokföringen. (--) När Skatteverket började räkna inköpta pizzakartonger och jämförde med hur många hämtpizzor man sålt visade det sig att tusentals pizzakartonger borde finnas på lagret, vilket inte var fallet. Också detta menar Skatteverket är ett tecken på att pizzaruljangsen var betydligt större än vad man uppgivit. "

Och så det underbara:

"Den andra restaurangen som fick påhälsning av Skatteverket, serverar främst sushi. Efter att myndigheten ”anonymt” köpt en mellansushi på restaurangen och sedan vägt ingredienserna gick det att beräkna bruttovinsten. Med hjälp av en ”laxkalkyl” åkte även sushirestaurangen dit för fiffel med intäkter gällande mat och dryck samt arbetsgivaravgiften. "

Joo, kriminella är vi allihop eller hur? För det kan ju inte vara så att man valt att vara egenföretagare för att man tror på att det ska gå att livnära sig på egen verksamhet INOM lagens ramar, eller hur? Så dum kan man väl inte vara *hrrrm*

...jag kan liksom se framför mig hur Skattmasen sitter där och pillar i sushin med en gaffel, väger portionen och sedan räknar på grammet hur många portioner man kan tänkas få ut av ett par kilo fisk...Kollar man sedan mot leverantörsnotorna går det garanterat att få fram "bevis" för att något hekto försvunnit i hanteringen, och så har man ett åtal klappat och klart, och så är ännu en FUSKARE till egenföretagare borta från kartan, ruinerad, konkursad och överskuldsatt, och med detta dömd till evigt lidande och för tidig död. För spill kan det förstås inte vara tal om, eller?

Ulrika hade en poäng med sitt inlägg om Svenska krusbär på gamla bloggen.

Anders Linder på SVD får också poäng av mig, för att han förstått att det handlar om rättssäkerhet, och att man som småföretagare är chanslös emot myndigheterna om de bestämmer sig för att slakta såväl det företag man driver som företagarens privatekonomi genom exempelvis ekobrottsanklagelser och/eller skönstaxering.

Mååååååd får inga poäng alls, för hon har missuppfattat sin roll sin näringslivsminister totalt. Hon borde verka för att underlätta för oss företagare, genom styrning av myndigheterna på ett sånt sätt att de hjälper oss istället för att stjälpa oss. DÅ skapar man jobb, Måd. Inte annars.

Och nej, det hjälper inte att baxa problemen framför sig heller, med olika anstånd och uppskov och andra kosmetiska förslag, för grundproblemet består: statens dåliga förvaltning av företagarnas förtroenden utgör idag ett hinder för egenföretagande, inte ett stöd. Så är det så väldigt konstigt om det verkligen har försvunnit ett hekto sushi, egentligen?

Gud, så arg jag blir ibland. Men det hjälper ju inte.




Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om försörjning, entreprenörskap, skatteverket, svartjobb, småföretagare, val 2010

Rent gnäll

Det här är ett rent gnällinlägg från min sida, så om du känner att du är lite mätt på navelskådare som sitter och tycker synd om sig själva, ska du inte läsa det här. Jag är nämligen bara ute efter att få klaga. Högt!

När jag valde att starta eget, visste jag förutsättningarna. Det jag sysslar med är (förenklat) att hjälpa andra företag att få sälja sina tjänster, och jag är helt i händerna på mina kunder när det gäller tidpunkterna för olika kampanjer. Det innebär att jag från mitten av januari till slutet av maj, och sedan från början av augusti till slutet av november, får arbeta i ett rent halsbrytande tempo då nästan all min produktion för ett helt verksamhetsår måste skötas på drygt åtta månader - och sen står världen liksom stilla de andra månaderna, med små beställningar och för lite att göra. Det jag inte hade räknat med när jag körde igång ihop med min kompanjon, var att finanskrisen skulle bli så djup, så långvarig och så kännbar för företaget. Nu har det vänt, jag skämtar inte: krisen har kulminerat, den djupaste svackan är besegrad och sen november märker jag en visserligen svag men konsekvent uppgång för min bransch, och för de branscher jag arbetar emot. Hurra!! Det finns hopp om livet - men säkert får jag leva på litet iallafall ett år till innan jag kan räkna med att kunna ta en riktig lön, varje månad, precis som alla andra. Kanske längre...

Nu har jag inte orkat redovisa här på bloggen hur min privatekonomi sett ut de sista två månaderna. Det ser bättre ut nu, jag har tagit ut lite pengar åt mig själv och ligger inte minus längre, och jag har gott hopp om att kunna klara sommaren utan akuta problem. Redovisning kommer, men det blir längre fram när jag klarar att sitta med det. Just nu är jag upptagen med att bara vila när jag kommer hem från jobbet. Jag ser slutet på säsongen nu, jag har i stort sett bara att avsluta några projekt och sen är det juli och jag stänger verksamheten några veckor, laddar batterierna och får vara lite ledig, eller så ledig man nu kan vara när man är småföretagare... och sen kommer resten, och det är därför jag gnäller.

Resten - det är allt som finns utanför företagets fyra väggar. Jag har en dotter, en katt, ett hem, en garderob, vänner och en lillebror som jag behöver vårda om möjlighet bjuds, och allt har fått stå tillbaka nu sedan stora kunden äntligen kom igång med beställningarna igen och jag fick så mycket att göra att jag inte hann med annat än jobbet. Den här våren hade jag tänkt blogga ett par gånger i veckan om hur livet ser ut för mig - titta i inläggslistan till höger, vad blev det i maj? Kompakt tystnad, för jag hann inte ens tänka. Stressen blev för mycket, jag fick problem med sömnen, problem med panikångest, problem med att orka mer än att bara hantera det viktigaste - att jobbet blev gjort och knappt det, och nu när allt stillnar har jag ungefär tusen uppdämda behov som måste hanteras. Helst igår. Så nu är det till att sätta sig ner och skriva en lista, "MÅSTE GÖRAS UNDER SOMMAREN", och sedan prioritera stenhårt för att hinna beta av så många punkter som möjligt innan startskottet går i augusti igen. Och jag är trött på alltihop innan jag ens har börjat....

- Till att börja med måste jag hinna med lilla Mannan litet bättre, för vi har knappt pratat med varandra på länge. Hon har haft en tuff termin med klassbyte - jag ska berätta mer längre fram - och en papparelation som inte fungerar, och jag behöver få tid med henne och lyssna av hur hon mår, och sedan se om det finns något jag kan göra för att underlätta för henne. Om inte annat kan hon behöva bli "mammad", ha en mamma som alla andra som är hemma och lagar mat åt henne på kvällarna en period. Låter inte det ganska sunt?

- Katten behöver sin bit också. Hon blev en ensam innekatt för drygt sju månader sedan, då vår gamla kattskrutt fick avlivas på grund av inkontinens. I början gick det bra, kisse verkade inte störd av att vara själv när jag jobbade och lilla Mannan gick till skolan, men de senaste två månaderna har hon protesterat på morgnarna, varit klängig och velat väcka mig på nätterna för att kela. Nu har hon börjat rusa ut i trapphuset när jag låser upp dörren därhemma, och ställt sig utanför grannfruns dörr och jamat. "Det bor en katt därinne, öppna så jag får hälsa på" menar hon, och jag inser ju att det inte är bra och att hon behöver mer sällskap, och inte av mig utan av ett annat djur som är som hon. Så det är en av punkterna på listan, vi behöver ta in en katt till så kisse får en kamrat, och så löser vi det problemet.

- Jag behöver få träffa min bästa väninna, för det är ett år sen vi senast såg varandra och i vinter har varken hon eller jag haft pengar att ringa varandra för. Så jag har gjort det nu, köpt tågbiljetter för alldeles för mycket pengar, och så får vi ses ett par dygn och umgås med familjerna. Det blir familjen Mannas samlade semester år 2010, och det ser jag fram emot. Resan finansierar jag genom att äntligen ha sagt upp min hemtelefon, för att slippa kostnaden. Inte bra, men man kan inte få allt här i världen.

- Jag måste kolla hur brorsan mår, av olika skäl är jag alltid lite orolig men det är en annan historia.

- Sen behöver jag göra om en bit av min självdeklaration som blev fel i maj. Nu är jag lovad hjälp av en person som inte är bra på att hålla löften, men som vet hur det ska göras. Jag får väl muta med något för att få det gjort, huvudsaken är att det blir gjort så jag får bort det bekymret också.

- Jag måste storhandla. Usch. Hur ska det gå när jag har svårt att gå i affärer på grund av panikångesten? Jag får ta med mig lilla Mannan som sällskap då, hon brukar få mig att tänka på annat. Så får hon hjälpa mig bära, och så kan jag ta resten av kassarna på cykeln....

- Cykeln är lagad! Just det, den punkten har jag redan klarat av. Det visade sig att en person jag träffat genom Fattiga Riddares forum kunde byta däck på bakhjulet - och utan att peta hål på den nya slangen *hrrrrm* när däcket skulle krängas på, så nu har familjen Manna en fungerande cykel igen! Tack till den hjälpande handen, ifall han läser det här - rutinerade cykellagande trebarnsfäder borde helgonförklaras :)

- Jag behöver städa - och inte bara det där som syns, utan jag behöver städa inne i garderober och skåp, för nu har jag bara kastat in saker för att slippa se dem, och det gör att jag inte vet var mina sandaler är en gång. Jag behöver röja, kasta det som är dåligt och ta vara på en del annat. Mina vinterstövlar står på balkongen och luftar sig sen slutet av mars, och det är dags för länge sen att fylla dem med virat tidningspapper och ställa undan dem så de är redo för nästa vinter också. Men att få energi till att göra det....

- Sen har vi gått-sönder/måste-fixas/behöver-köpas-listan, och den är diger. Bara sen jag började blogga i januari har

elvispen skurit,
rullgardinen i mitt sovrum pajat en fjäder så den inte går att rulla upp,
mina favoritjeans fått lufthål i baken,
lilla mannans laptop gått sönder,
familjens dvd-spelare slutat läsa dvd-skivor (blinkar no disc) alltså trasig,
tv-n börjat krånga för av/på-knappen hakar upp sig,
antalet hela tallrikar i köket minskat till fem (5) styck,
Mannan hittat ett hål i en tand som gör lite ont,
lilla Mannan lyckats stänka något fett på tapeten i sitt rum,

och så vidare, och så vidare. Naturligtvis kommer jag inte springa iväg och köpa något så onödigt som en dvd-spelare bara för att jag vill ha en, men till tandläkaren måste jag nu i juli, innan jag blir sjuk av tandvärk och måste sova sittande i flera veckor. Och i eftermiddag ska jag gå till den kristna välgörenhetsorganisationens loppmarknadsbutik för att se om jag kan hitta en del småsaker begagnade. Det blir så när man levt på lite under lång tid, saker går sönder och man stoppar sina tillgångar i hålen så gott det går, vissa saker kan man ordna och annat inte. Man urholkas, och man får acceptera det.

- Och så måste jag ta mig samman och ringa landstinget igen och försöka ordna den förbaskade provtagningen som jag inte hade pengar till i februari... det emot allt förnuft att inte ta provet när man haft en massa cancerfall i släkten, men det är med det som med allt annat, pengarna styr.

- Och så är det snart säsong och jag behöver ta hem minst 100 liter svamp och 50 liter bär till hushållet, annars drar matkontot iväg för fort och det går inte.

Låter det mycket? Tja, förra året blev det över 300 liter totalt, och jag har redan slitit hem mer än 20 liter murklor och 10 liter nässlor, som kommer bli soppor med mera därhemma efterhand. Så har kvinnorna i familjen Manna gjort i all tid, drygat ut kosten med vad naturen haft att erbjuda, men det är också ett litet speciellt kapitel som jag ska berätta mer om längre fram. Men som ni förstår kommer jag att ligga i blåbärsriset när andra ligger på stranden även det här året, och säkert de kommande tjugofem åren också för den delen, om inte staten inför absolut preskription och skuldsanering som är genomförbar även för oss som INTE har stabil ekonomi...så fick jag in den också.

Jaja. Jag får fila vidare på min lista ikväll. Någon som har förslag på hur man blir av med den sen? För varje dag tillkommer nya punkter, och varje dag undrar jag när det ska ta slut. När tar det slut?

Dags för självrannsakan hos näringslivets skattedelegation

"Göran Ennerfelt, Näringslivets Skattedelegation, skriver på DN Debatt den 22 maj om statsmaktens låga förtroende för företagen, och vad bristen i förtroende har för konsekvenser.

Vi börjar med att poängtera att vi till fullo instämmer i kritiken mot Statsförvaltningen och särskilt Skatteverket för deras bristande förtroende för landets företagare. Hur ska välståndet i Sverige kunna utvecklas om staten misstror en av de viktigaste delarna i arbetsmarknadsutvecklingen?

Förtroendet dalar ständigt och Skatteverket uttrycker, genom olika mer eller mindre rimliga regler och kontroller, en misstro mot landets företagare. Man tror att företagaren skulle, utan dessa mängder med regler och kontroller, hänge sig åt konstant mygel och skattefusk. Men misstänkliggörandet stoppar inte vid Skatteverket/företagare. Samma misstro mot medborgarna återfinns hos Försäkringskassan, A-kassan, Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Kronofogdemyndigheten m.fl. Det finns en stor och växande förtroendeklyfta mellan Sveriges medborgare och många av dess politiker och stats- och kommunala tjänstemän. Hur många av de senare håller i minnet att det är medborgarna som är deras uppdragsgivare och de är, för att använda den adekvata engelska benämningen, "civil servants", dvs "medborgarnas tjänare"? Och vad blir det av ett land där medborgarna tappar förtroendet för statsapparaten och vice versa?

Men Näringslivets Skattedelegation borde samtidigt syna sig själva i sömmarna. En av huvudmännen i delegationen är Svenska Bankföreningen. Svenska Bankföreningen uppvisar precis samma misstro mot Sveriges medborgare som man hävdar, med rätta, att statsapparaten visar företagare/företagen. Vi vet idag att hundratusentals medborgare hamnat i en ohållbar ekonomisk situation, vanligen i huvudsak utan egen förskyllan, och utan en chans att någonsin bli skuldfria. Vi vet att detta missförhållande kostar samhället enorma belopp, enligt Kronofogden 30 -50 miljarder/år (jfr Försäkringskassans felaktiga utbetalningar på uppskattningsvis 16,4 miljarder) och orsakar stort lidande hos de drabbade. Samt att samhället går miste om duktiga, arbetssamma, kreativa entreprenörer och annan viktig arbetskraft. Entrepernörer och arbetskraft som, istället för att tillåtas försörja sig själva och bidra till samhället, tvingas leva på olika bidrag och inkomstersättningar. Ett flertal utredningar och undersökningar visar på missförhållanden och föreslår förändringar, men Svenska Bankföreningen, tillsammans med Svensk Inkasso m.fl., säger nej. Redan den minsta förändring (lättnad) hotar hela den svenska samhällsekonomin.

Svenska Bankföreningen tror bl.a. att medborgarnas betalningsmoral skulle raseras om världens hårdaste regelverk för ekonomisk rehabilitering skulle mjukas upp, precis som Skatteverket tror att företagarna latent är myglare och skattefuskare. Det är endast ett strängt regelverk som kan hålla medborgarna/kunderna kvar på den rätta vägen. En mindre hård obeståndspolitik riskerar, enligt Svenska Bankföreningen, att luckra upp svenskarnas betalninsdisciplin. Detta tvärtemot bl.a. Tillväxanalys uppfattning, Riksdagens utredning, Konsumentverkets undersökning, Kronofogdemyndighetens rapport och OECDs kritik mot Sverige och hur man tvingar misslyckade företagare att "i evighet" bli kvar i sitt misslyckande.

För vi vill påminna om att många människor som kantrat ekonomiskt är just f.d. företagare som drabbats av bl.a. orimliga pålagor och regler från staten och Skatteverket. Om inte ens alla huvudmän i Näringslivets Skattedelegation har förtroende för dessa människor och inser vikten av att återställa entreprenörskapet hos dem genom humanare regler för ekonomisk rehabilitering, hur kan man då förvänta sig att statsapparaten gör det?

Per Ahlin och Ulrika Ring
föreningen Fattiga Riddare Stockholm"


Denna artikel publiceras idag på Newsmill, och jag vill lyfta fram den litet extra, då den belyser det problem vi företagare lever och andas med varje dag:

att vi inte får misslyckas med vår ekonomi, för då finns idag ingen väg tillbaka.

Om du inser vikten av det ovan skrivna, ber jag dig att besöka Newsmill genom att klicka HÄR och lämna din kommentar till texten. Syftet är att få de instanser som berörs av artikeln att reagera, och förstå att vi behöver förändringar - och förbättringar, för att skapa fler vägar till ekonomisk rehabilitering efter företagskonkurser, fler välmående företag, fler arbeten och fler skattebetalare som kan hjälpas åt att stärka hela vårt samhälle, från vaggan till graven.


Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om ekonomisk rehabilitering, Fattiga riddare, Fattiga riddare Stockholm, skuldsanering 3 år överskuldsättning, småföretagare, utanförskap, utslagning, val 2010, Valet 2010

Redovisning April 2010

April började riktigt illa för mig, med bara 615 kronor i kontanter till mat och andra rörliga kostnader, samt motsvarande en hyra undanstoppad som jag inte vågade röra. Behöver jag säga att jag var stressad? Sen hände det underbara: jag fick bostadsbidrag! Detta ansökte jag om redan i januari, men då kassans anställda inte hann ta rätt på min ansökan dröjde det till mitten av april innan jag fick svar, och sedan kom pengar retroaktivt för fyra månader på en gång. Vilken lättnad! Och när jag sedan kunde ta ut strax över tiotusen efter skatt i lön mot slutet av april, blev det läge att betala av en mindre skuld jag drog på mig förra hösten när jag...hmmm, "satte en tillgång i pant" kan vi säga, för att kunna ha just hyrespengar i reserv, ifall något skulle hända... såhär såg månaden ut i sin helhet.

SAMLADE EKONOMISKA TILLGÅNGAR per den 100401: 615 kr kontant en hyra undanstoppad långt från fogdens vetskap.

FASTA KOSTNADER 100401-100430: 5 626 kr
Hyra av lägenhet, ca 61 kvadratmeter: 4 623 kr.
Elräkning, månadsavi: 297 kr.
Kvartalsräkning, bredband 706 kr.

RÖRLIGA KOSTNADER 100401-100430: 4293 kr

Matvaror: 1 332 kr
Auberginer, 0.662 kg 9,93 kr
Bakmargarin 1 kg, 18,90 kr
Bananer, 0.986 kg 9,68 kr
Blodpudding 0.425 kg 6,90 kr
Bulgur 1.8 kg 22 kr
Cashewnötter 0.8 kg 79 kr
Cevapcici, 1 kg 38,90 kr
Creme fraiche 0.8 liter 24 kr
Dadlar, 0.7 kg 25 kr
Grädde, 0.5 liter 14 kr
Gräddfil, 0.5 liter 12,35 kr
Gul lök,0.484 kg 5,28 kr
Gurka 2.46 kg 32,84 kr
Jäst, 0.15 kg 4,05 kr
Knäckebröd, 1,45 kg 27,80 kr
Kaffe, 10 pkt á 0.5 kg 199 kr
Kaffebröd, 0.4 kg 22 kr
Kvarg, 0.5 kg 15,50 kr
Knipplök, 1 knippa 4,90 kr
Majs, konserverad 5 st á 340 g 25 kr
Mango, 2 st 10 kr
Margarin, flytande 0.5 liter 9,90 kr
Mjölk, 22 liter 140,31 kr
Morot, 0.19 kg 1,50 kr
Måltidsdryck, 2 st á 0.2 liter 7 kr
Ost, 2,26 kg 93,65 kr
Paprika, 0.32 kg 12,44 kr
Pasta, 6 kg 45 kr
Pitabröd, 0.36 kg 6,98 kr
Potatis, 4 kg 20 kr
Potatiskroketter, 1.5 kg 10 kr
Purjolök, 1.79 kg 30,18 kr
Päron, 2.26 kg 20,62 kr
Rapsolja, 2 liter 25 kr
Riskakor, 2 rullar 10 kr
Rårörda lingon, 0.42 kg 9,98 kr
Solrosfrö, 1 kg 25 kr
Smörgåsmargarin, 4 st á 0.6 kg 40 kr
Ströbröd, 0.4 kg 6,90 kr
Tomater, färska, 3.36 kg 53,42 kr
Tomatkross, 5 st á 0.4 kg 18 kr
Torskfilé, fryst 0.8 kg 40 kr
Tranbärsdricka, 1 liter 15 kr
Zucchini 0.58 kg 8,70 kr
Ägg, 20 st 25 kr
Äpplen, 4.16 kg 50,21 kr

Hushållsvaror: 237 kr
Dammsugarpåsar, 5-pack 89 kr
Flergångsfilter till kaffebryggaren 19 kr
Kuvert, små, 50-pack 19,95 kr
Pappers- och plastkassar i butik 11 kr
Silduk till saftsil, 19 kr
Tejp, 8,90 kr
Vittvättmedel, 5.4 kg 69,90 kr

Katten: 72 kr
Kattfoder, 4 kg 71,90 kr

Hygien, personvård: 174 kr
Hudlotion, 0.5 liter 29 kr
Deodoranter, 2-pack 38 kr
Hårsnoddar, 10-pack 19 kr
Intimtvål för damer, 1 liter 49 kr
Plåster, textil 2 st á 50 cm 24 kr
Plåster, formklippta 70-pack 15 kr

Mobil etc: 75 kr
Kontantkortspåfyllning 75 kr

Kläder: 218 kr
Gummistövlar till Mannan, 99 kr
Scarf, Mannan 20 kr
Tights, 2-pack lilla Mannan 99 kr

Mediciner, vård etc: 452 kr
Vårdavgifter, Mannan gått till doktorn 250 kr
Receptbelagd medicin, Mannan 55 kr
Icke receptbelagd migränmedicin, Mannan 88 kr
Kosttillskott lilla Mannan, öljäst- och järntabletter 180 st 59 kr

Hemmet, möbler och utrustning: 556 kr
USB-minne, 4GB 99 kr
Grenuttag, jordade 2 st 58 kr
Nytt originalbatteri Mannans mobil 399 kr

Nöjen, fritid: 1073 kr
Alkohol för invärtes bruk, 199 kr
Groggvirke 1.5 liter 11,90 kr
Kvällsmat ute, barnfri kväll Mannan 47 kr
Månadspeng, lilla Mannan 550 kr
"Naturgodis" 0,26 kg 27 kr
Tidningar, Mannan 4 st 86 kronor
Ätit ute med lilla Mannan 152 kr

Småavgifter: 104 kr
Porto, kopior på biblioteket, kortavgift,
girobetalningar etc. etc. 104 kr

SUMMA FÖRBRUKAT t.o.m. 100430: 9 919 kr.
INKOMSTER mars, barnbidrag, bostadsbidrag, pant etc : 20 121 kr

= KONTANT ÖVERSKOTT 10 817 kronor
- AVGÅR återbetalning skuld sedan hösten -09, 6 275 kronor

Saldo per 100430: 4 542 kronor kontant, samt naturligtvis den obligatoriska undangömda hyran...

-------------------------------------------------------------------------------------

Jaha, detta var min aprilmånad. Första gången jag kunde få en ordentlig inkomst under 2010 gick större delen av pengarna direkt till att täcka hålen från förra hösten, men det är ju bra att kunna göra det iallafall... och jag passade på att hamstra billigt kaffe när jag fick in pengarna från bostadsbidraget, för med det i ryggen vågar jag ju köpa kaffe igen. Innan kändes det dumt, jag menar, vad ska man ha kaffe stående i skafferiet för, om man inte vet säkert att man kan betala hyran över sommaren en gång?

Redovisning mars 2010

Såhär blev mars då (usch):

SAMLADE EKONOMISKA TILLGÅNGAR per den 100301: 4 822,50 kr kontant samt två hyror undanstoppade långt från fogdens vetskap.

FASTA KOSTNADER 100301-100301: 5 519 kr

Hyra av lägenhet, ca 61 kvadratmeter: 4 623 kr.
Elräkning, månadsavi: 329 kr.
Kvartalsräkning, fast tfn 567 kr.

RÖRLIGA KOSTNADER 100301-100331: 5 634,50 kr

Matvaror: 1425 kr
Avokado, 0.7 kg 15 kr
Bananer, 0.9 kg 11,19 kr
Blodpudding 0.95 kg 10 kr
Blomkål, 1.48 kg 22,17 kr
Buljongtärningar, 32 st 28,50 kr
Böngroddar, konserv 2 st á 410 ml, 13,80 kr
Cashewnötter, jordnötter etc 1.75 kg 77,50 kr
Creme fraiche 0.9 liter 31,90 kr
Grädde, 1.0 liter 28 kr
Gräddfil, 1 liter 25,25 kr
Gula ärtor, torkade 1 kg 16,90 kr
Gurka 1,04 kg 10,44 kr
Havregryn, 6 kg 40 kr
Honungsmelon, 1.15 kg 13,80 kr
Jäst, 0.3 kg 7,80 kr
Kalkon, skivat pålägg 0.2 kg 21,50 kr
Kaviar, 0.17 kg 16,90 kr
Knäckebröd, 1,45 kg 27,80 kr
Laxpanetter, 2.1 kg 70 kr
Leverpastej, bredbar 0.2 kg 6,75 kr
Linfrö 1 kg 24,90 kr
Lök, gul 1.25 kg 9,18 kr
Makaroner 2 kg 20 kr
Mandariner 0.51 kg 10,15 kr
Mjölk, 18 liter 107,75 kr
Muskotnöt, malen 0.04 kg 14,95 kr
Musli, 1 kg 13,90 kr
Nudlar, 10 portioner 10 kr
Ost, 3.41 kg 136 kr
Paprika, 0.97 kg 34,66 kr
Pilsner, 6 st á 50 cl inklusive pant 19,90 kr
Pommes Frites, 0.9 kg 9,65 kr
Potatismjöl 0.5 kg 8,60 kr
Purjolök, 0.106 kg 3,70
Päron, 2.0 kg 19,90 kr
Småkakor, vikt ej noterad 20 kr
Smörgåsmargarin, 1 kg 19,96 kr
Spagetti, 4 kg 20 kr
Spiralpasta, 3 kg 28,30 kr
Te, ceylon 1 kg 78 kr
Tomater, färska, 2 kg 23,90 kr
Tomatkross, konserv 10 st á 0.4 kg, 44 kr
Torskfilé, fryst 2.8 kg 139 kr
Vaniljglass, 0.5 l, 9 kr
Vetekli, 1 kg 13,90 kr
Vetemjöl, 15 kg 49 kr
Ägg, 20 st 25 kr
Äpplen, 1.37 kg 16,44 kr

Hushållsvaror: 207 kr
Allrent 1.25 liter 22 kr
matlådor/frysförpackningar, 6 st 35 kr
Toalettpapper, 64 rullar (5.36 kg) 69,90 kr
Tvättmedel, kulör, 5.4 kg 69,90
Tändstickor, 8 pkt 10 kr

Katten: 95 kr
Kattleksak 3 kr
Kattsand, 20 kg 92 kr

Hygien, personvård: 230 kr
Ansiktskräm lilla Mannan (årsdagspresent) 60 kr
Bindor, 64 st 50 kr
Duschtvål, 1 liter 19,90 kr
Hudlotion, 0.75 liter 37,90 kr
Shampo, 2 liter 31,98 kr
Tandborstar, 8-pack 10 kr
Tandkräm, 3 st á 125 ml, 20 kr

Kläder: 100 kr
Bidrag till vårskor, lilla Mannan 100 kr

Mediciner, vård etc: 59 kr
Kosttillskott lilla Mannan, öljäst- och järntabletter 180 st 59 kr

Resor: 140 kr
Tågbiljetter Mannan 140 kr

Hemmet, möbler och utrustning: 14 kr
Skålar, 2 st små 10 kr
Toalettborste från småländskt möbelvaruhus 4 kr

Nöjen, fritid: 3 364,50 kr
Cider till påsk, 2 st á 50 cl, 4,5% inkl pant 32 kr
Donation till drift av Fattiga Riddares forum 50 kr
Dvd-film, 2 st till påskhelgen 99 kr
Födelsedagspeng lilla Mannan, istället för kläder 800 kr
Gitarrkurs vårterminen, lilla Mannan 1 550 kr
Kaffe på lokal, Mannan 20 kr
Kvällsmat ute, Mannan 41 kr
Månadspeng, lilla Mannan 550 kr
"Naturgodis" till påskhelgen 1.02 kg 79,50 kr
Pizza på lokal på årsdagen, lilla Mannan 100 kr
Tidningar, Mannan 2 st 43 kronor

Småavgifter: 26 kr
Porto, kopior på biblioteket, kortavgift,
girobetalningar etc. etc. 26 kr

SUMMA FÖRBRUKAT t.o.m. 100331: 11 158,50 kr.
INKOMSTER mars, barnbidrag etc : 2 323,00 kr

Saldo per 100331: 615 kr i kontanter, samt en hyra undanstoppad i reserv.


-------------------------------------------------------------------------------------------------

Mars är en av de dyraste månaderna för mig varje år. Inte bara för att den lilla Mannan fyller år, utan för att kvartalsräkningen för telefonen brukar komma samtidigt, även om det knappast är någon överraskning. Ja, jag har hemtelefonen kvar än, för jag gruvar mig över telefonbolagets välkända ovilja att släppa in mig som kund igen om jag säger upp telefonen nu när jag har betalningsanmärkningar. Som "ny" abonnent längre fram blir jag tvungen att lägga upp en deposition för att få något abonnemang, det rör sig då om 5000 kronor, och hur sannolikt är det att jag har den summan tillgänglig? Dessutom vill min dotter ha någon form av aktivitet för terminen, och det kostar också pengar vare sig det handlar om scouter eller som i vår, en kurs för att lära sig spela akustisk gitarr. Jag har även följt med henne och en kamrat till en konsert en kväll denna månad: hon hade sparat ihop till resa och biljett själv, men som jag inte var beredd att släppa två nybakade femtonåringar ensamma till grannstaden fick jag vackert följa med dem dit efter jobbet, äta i gatukök under tiden och sedan eskortera damerna hem i vårnatten. Vilken tråkig mor jag är... och vad dyrt det är att ha barn. Hon har fått en högre månadspeng nu också, 550 kronor mot att hon köper kläder själv, och jag ska bidra med extrapengar vid inköp av dyrare plagg som jackor och skor. Hon måste lära sig, oavsett hur jag har det med inkomsterna. Å andra sidan heter det nog "barnbidrag" för att det verkligen SKA gå till barnens behov, och inte till mat eller hyra...

På matfronten har jag tagit i riktigt rejält och köpt på mig mer av torsk, ost, mjöl, pasta, nötter och te än vi kan förbruka på ett par månader. Detta eftersom priserna var bra, och jag brukar tjäna på att ha ett litet "lager" av vissa grejer hemma. Kattsand, tvättmedel och mitt numera berömda toapapper är också samlarobjekt vid lågpris. Summa summarum: jag är en hamster. Just nu är det min räddning, för de 615 kronorna kontant ska räcka en dryg vecka innan nästa inkomst dyker upp på mitt konto. Nog om det ikväll, dock, jag berättar efterhand hur det går för mig. Huvudsaken är att jag slipper bli helt utan pengar.

Fisk och vin

Nej, jag är inte katolik. Men vi är i fastan, hur vi än gör har vi kommit till den del av kyrkoåret då fredagen för mig betyder fisk och i år har vi inte råd att äta kött här hemma, så det blir verkligen fisk enligt gammal tradition. När lilla Mannan var liten räckte det med att jag köpte konserverade fiskbullar som vi åt mosade med kokt potatis, men man blir less på sånt man äter för ofta bara för att det är billigt, och så måste man hitta andra alternativ. Hittills har jag spenderat hela 266 kronor av månadens tusenlapp avsatt till mat, men då har jag köpt två kilo fryst torskfilé för knappt hundra kronor och det får jag ut ganska många fastefredagar av, så jag tänker inte gräma mig. Min köttvägrande dotter är också väldigt nöjd för mamma Manna lagade fiskgryta på ett nytt recept ikväll med chili och ris, och när jag stod med disken tog hon backning en tredje gång. Vad hon äter! Sånt värmer en gammal mammas hjärta, att den lilla Mannan äter och är glad, och jag fick hennes tillstånd att upprepa receptet längre fram, och med det får man nog säga att vi haft en lyckad fredagkväll.

Och jag dricker vin ikväll! Inte för att jag tagit mig råd, eller tagit mod till mig för den delen och gått till Systembolaget, skuldsatt och vanartig som jag är. Däremot är jag bra på att stoppa undan saker till ett bättre tillfälle, och just ikväll tog jag fram den där flaskan min kompanjon gav mig förra året efter en tysklandsresa då bilen kom hem fullastad med just vin. Det kallas för självmedicinering har jag hört...

Jag sover fyra-fem timmar per natt. Jag somnar någonstans runt halv ett - ett i bästa fall, och vaknar alldeles för tidigt varje morgon. 03.58, 05.37, 04.16... långt innan klockan ringer är jag klarvaken, och det spelar ingen roll om jag ska jobba eller inte, för min hjärna har bestämt att sömn är ett överskattat tillstånd och att mitt inre larmsystem ska stå på "ON" dygnet runt. Den här veckan har fantastiska saker hänt, det har börjat rulla in jobb på mitt lilla företag och på söndag måste jag gå ner till kontoret för att hinna ordna en del saker till kommande arbetsvecka, så jag börjar få hoppet tillbaka nu. Börjar!! Jag skrev inte att allt har ordnat sig, märk väl. Jag skrev inte heller att "jag kan nog ta ut en halv lön i slutet av april", något sådant skulle jag aldrig påstå för jag har varit drabbat av livet och verkligheten förut, och då utmanar man inte ödet genom att vara övermodig och dum. Men jag börjar så smått få hoppet åter.... så nu handlar tillvaron om att hålla ut, och hålla ihop så länge det går. Det betyder att jag kan ge mig själv ett "OK" till att dricka rödvin för att få sova, och så länge en flaska kan ge mig två nätters sömn ligger jag troligen på rätt sida av den fina linje som skiljer brukare från missbrukare, eller så har jag fel och behöver upplysas, men bara jag får sova bryr jag mig inte mer om saken just ikväll. Kristi blod är utgjutet för mig, jag har tagit nattvarden, är jag kanske inte förlåten då? Jag är så spänd i kroppen att jag med jämna mellanrum får påminna mig om att jag måste andas, att jag inte kan gå med axlarna uppdragna till öronen hela tiden och att jag måste tänka aktivt på att slappna av om jag ska kunna somna om kvällarna. Och i samma stund jag slappnar av kommer huvudvärken, och som det är lördag imorgon och jag ska få vara litet ledig vet jag redan nu att jag kommer ha ont i skallen, må illa, frysa och se ljusa eller mörka prickar eller floaters och ha en mängd andra märkliga symtom, som förmodligen hör till fenomenet migrän. Det händer även om jag inte druckit vin, eller någon annan sorts alkohol heller för den delen. Och det är dags att gå till en läkare för länge sen, men det finns inga pengar till vare sig det eller till medicin, så varför skulle jag göra det?

En annan sak är att landstinget i mitt län sedan fem dagar inte längre accepterar kontant betalning. Endast kortbetalning gäller. Vad ska jag göra som inte har något betalkort för att jag har betalningsanmärkningar? Låta bli att bli sjuk, eller be om att få en faktura som jag sannolikt blir nekad eftersom jag har betalningsanmärkningar?

Nu ska jag gå och lägga mig. Jag ska ta med mig katten, en gratistidning jag plockade upp på stan som innehåller ett korsord i lagom storlek, och en penna. Med litet tur slipper jag vakna i vargtimmen och tro att jag ska gå till jobbet.

Redovisning Februari 2010

Dags att sammanfatta mina ekonomiska utsvävningar för månaden.

SAMLADE EKONOMISKA TILLGÅNGAR den 100201: 10 654,50 kr kontant samt två hyror* undanstoppade lång ifrån fogdens vetskap.

FASTA KOSTNADER 100201-100228: 4874 kr

Hyra av lägenhet, ca 61 kvadratmeter: 4575 kr.
Elräkning, månadsavi: 299 kr.

RÖRLIGA KOSTNADER 100201-100228: 3281 kr

Matvaror: 1 112 kr
Apelsiner, färska, 2.34 kg 21,04 kr
Bakmargarin, 1.5 kg 27,80 kr
Baljväxter, torkade 4.8 kg 95,75
Grillkorv, 3.6 kg 45 kr
Grädde, 1.0 liter 30 kr
Havregryn, 1.5 kg 11,50 kr
Hajmal, fryst filé 0.8 kg 29,90 kr
Ingefära, färsk 0.25 kg 12 kr
Isbergssallad, 0.23 kg 6,89 kr
Jäst, 0.3 kg 8,10 kr
Kakao 0.125 kg 11,90 kr
Kalkon, skivat pålägg 0.4 kg 19,90 kr
Kex 0,4 kg 10 kr
Kyckling, panerad 0.5 kg 45 kr
Knäckebröd, 1.56 kg 26,70 kr
Kokosmjölk, 3 x 400 ml 30 kr
Krabbköttsimitation (vit fisk) 0.25 kg 10 kr
Kvarg, 0.5 kg 12 kr
Lax, rökt 0.4 kg 38 kr
Laxpanetter, 0.6 kg 20 kr
Leverpastej, bredbar 0.2 kg 6,75 kr
Lök, gul 0.56 kg 4,46 kr
Majonnäs 0.5 liter 10,95 kr
Mjölk, 16.5 liter 102,75 kr
Musli, 1.5 kg 12,90 kr
Ost, 1.23 kg 49,24 kr
Pizza-mix (ostimitation) 1.0 kg 29 kr
Pommes Frites, 0.9 kg 9,65 kr
Päron, 1.0 kg 8 kr
Pärlsocker 0.5 kg 10,40 kr
Ris, 4.5 kg 79 kr
Smörgåsmargarin, 3.6 kg 66 kr
Spenat, fryst 1 kg 13,50 kr
Strösocker, 2.0 kg 15,00 kr.
Tepåsar, 100-p 31,50 kr
Tomater, färska, 1.31 kg 25,27 kr
Tunnbröd, libanesiskt 0.72 kg 14,25 kr
Vaniljglass, 2.0 l, 10,40 kr
Vindruvor 1.5 kg 35 kr
Ägg, 28 st 28 kr
Äpplen, 5.73 kg 38,67 kr

Hushållsvaror: 88,50 kr
Papperskasse 2 kr
Diskmedel, 2.0 liter 21,80 kr
Disktrasor, 10-pack 35 kr
Tygkasse, stor 29,50 kr

Katten: 8 kr
Kattmat på burk, provsmakad och kasserad 8 kr

Hygien, personvård: 108,50 kr
Fluortabletter, 200 st 63,50 kr
Hudlotion, 0.25 liter 15 kr
Tandtråd, ca 290 meter 30 kr

Telefon, mobil etc: 75 kr
Kontantkort Mannan 75 kr

Kläder: 478 kr
Trosor, lilla Mannan, 6 par 279 kr
Tröja, lilla Mannan 199 kr

Resor: 318 kr
Bussbiljett lilla Mannan, släktträff 318 kr

Hemmet, möbler och utrustning: 99 kr
Mus till pc 99 kr

Nöjen, fritid: 698 kr
CD-Skivor, 2 st Mannan 200 kr
Halstabletter, Mannan 8 kr
Månadspeng, lilla Mannan 400 kr
Pizza på lokal, Mannan 90 kr

Småavgifter: 296 kr
Foto ID-Kort lilla Mannan 199 kr
Porto, kopior på biblioteket, kortavgift,
girobetalningar etc. etc. 97 kr

SUMMA FÖRBRUKAT t.o.m. 100228: 8 155 kr.
INKOMSTER februari, ingen lön men barnbidrag etc : 2323 kr plus en oväntad bonussumma .

Saldo per 100228: 4 822,50 kr, samt två hyror undanstoppade.


*En hyra sparad sen tidigare, och en oväntat inkommen i början av februari.


-------------------------------------------------------------------------------------------------
Jaa, vad säger man om det här då? Att läget är ansträngt? För det ser ju onekligen ut som jag håller på att bli helt pank... Det var ju tänkt att jag skulle kunna ta ut lön igen som nu till slutet av mars, men icke, det sket sig, och sådan är verkligheten när man driver eget, man får klara sig på de pengar man har. Gissa två gånger om jag hatar mig själv för att jag ätit pizza ute en kväll istället för att gå hem, eller för de där jädra halstabletterna jag tvunget skulle köpa, eller kattmaten jag ville truga på katten bara för att hon jamade när jag öppnade en konservburk. "Vill min lilla kisse ha blötfoder? Matte handlar!" Och så fick jag slänga det för hon ville inte ha... Ångrar däremot inte att jag köpt ett par skivor av en musiker ifrån länet, för han och hans band måste också äta varje dag.

Riktigt så illa är det inte. Jag har hamstrat, handlat på mig bland annat korv, ris, smörgåsmargarin och baljväxter för flera veckor framåt, så utan mat blir vi inte. Frysen är fortfarande full, skafferiet är ganska fullt. Jag skulle verkligen behöva storhandla saker som 20 liter kattsand, pasta, potatis och så, men det går inte riktigt som ni ser på mitt nuvarande saldo ovan. Den undanstoppade hyran garanterar att vi har en bostad fram till i alla fall sista maj. Sen blir det problem, det ska jag inte neka till MEN jag går och väntar på besked från Försäkringskassan angående det bostadsbidrag jag sökte i januari. Får jag bostadsbidrag så kommer det retroaktivt från januari, och då klarar jag junihyran också. Jag har ett ströjobb på ingång i mars, bara en helgdag men det är så mycket extraknäck jag klarar just med företag och funktionshindrad dotter att balansera samtidigt. I förlängningen handlar allt, allt, allt i mitt liv nu om hur jag ska klara få företaget på fötter igen... En anställd fick gå litet i förtid den här veckan, för att hon misskötte sig och bröt löften till en kund jag är beroende av för att klara de löpande utgifterna. Den andra anställda är kvar uppsägningstiden ut, och kan kanske (vågar inte jubla än) bli kvar längre än så, för en viss kund har spottat upp sig och signalerade så sent som i fredags att vi är på gång att ta oss upp igen order- och intäktsmässigt. Det kan betyda att jag kan sluta söka jobb på annat håll och istället satsa järnet nu, och att jag kan ta ut i alla fall en halv lön i slutet av april - men jag vågar som sagt inte vara glad än. Jag ska vara glad när jag fått fakturorna betalda istället.

Dagens insikt: man ska nog inte göra sammanställningar som denna tidigt på morgonen när man knappt sovit något. Jag räknade fel, svor en stund, fick ihop det, la ut bloggen, såg att jag räknat helt fel, redigerade och räknade om, la ut texten på bloggen, såg att jag räknat helt fel igen... ska göra allt på papper innan jag redovisar mars månads inkomster och utgifter, så jag slipper rätta så mycket.

Mamma Manna är olydig och ljuger för kronofogden

Fortfarande nikotinfri. Nu har abstinensbesvären lagt sig såpass att jag kan tänka igen, eller nästan i alla fall.Och som min oavlönade arbetsvecka börjar gå mot sitt slut, tänker jag unna mig att lätta på mitt onda samvete. Jag ljuger för Kronofogden. Eller snarare: jag undanhåller viktig privatekonomisk information från Kronofogden, så gott det nu går. Ännu värre: jag är så omoralisk och genomrutten att jag inte ens skäms för det.

Som skuldsatt är jag mer eller mindre fredlös. Min egen bedömning av vad jag kan betala, eller rättare sagt inte kan betala, är helt oväsentlig. Som ekonomisk varelse är jag omyndigförklarad och tilldelad Kronofogdemyndigheten som förmyndare. Genom betalningsanmärkningarna är jag officiellt svartlistad och förhindrad att ingå avtal som alla andra vuxna människor kan ingå, och den dag jag får pengar igen, kommer myndigheten och tar dem. Helt korrekt, för det är självklart att jag ska betala, och Kronofogden agerar enligt sitt uppdrag:

"En god betalningsvilja ska upprätthållas i samhället och företeelser som kan leda till överskuldsättning ska motverkas. Medborgare och företag ska ha förtroende för Kronofogdemyndighetens verksamhet och det ska vara lätt för medborgare och företag att göra rätt för sig."

Det innebär i praktiken att jag får moderlig hjälp och stöd att göra rätt för mig genom utmätning. Nu äger jag inget av värde, eller jo, några aktier i min egen arbetsplats som i nuläget är värda ...ingenting. Firman går uselt och om jag så skänker den till kompanjonen är den omkull på mindre än en timme, för det går på bara viljan. Jag kan inte ta ut någon lön just nu, ännu mindre sälja eländet innan jag fått det på fötter. Om det vänder, om, kan jag be kompanjonen lösa ut mig eller sälja min del, betala lite skulder och börja om från början som löntagare, men det är en annan historia.

Alltså. Inga pengar finns att hämta genom försäljning av mina ägodelar, såvida den verkställande myndighetens tjänstemän inte drabbas av någon hjärninfarktsliknande åkomma och börjar riva i mitt hem efter förbrukningsvaror som kan avyttras, gamla mjölkglas och liknande som kanske kan generera intäkter vid en auktion. Glasen skulle nog se bra ut i statistiken, men vad ska lilla Mannan dricka mjölk ur sen då?

Nästa alternativ för att hjälpa mig upprätthålla min goda betalningsvilja, enligt uppdrag, blir då löneutmätning. Kronofogden räknar ut hur mycket av min lön jag får behålla, det kallas förbehållsbelopp. För mig blir det min bostadskostnad plus det som kallas ett normalbelopp, och Kronofogden tar resten av pengarna för att portionera ut till bland andra CSN, Skatteverket, Radiotjänst och Bonniers Bokklubb. När jag nu inte kan ta ut någon lön för tillfället, är detta inget direkt bekymmer för vare sig myndigheten eller mig, men den dag jag kan ta ut lön igen blir jag oundvikligen djupt osams med Kronofogden. Det beror på två saker: dels får KFM inte bry sig om hur mycket jag kan handla mat för på årsbasis, och dels ligger det inte i KFM´s uppdrag att se till mitt behov av en ekonomisk buffert. KFM ska mäta ut allt som går att mäta ut. Jag får som skuldsatt inte ha någon ekonomisk buffert. Smaka på den....

Såhär är det: först och främst beräknar KFM mina inkomster från månad till månad. Det betyder att det inte spelar någon roll om jag från februari till maj har tvingats låna pengar av vänner eller sms-låneföretag för att klara mina utgifter. Får jag ut en hel lön i juni, så ska KFM genast ta sin bit av kakan, och att jag släpar med privata lån som måste betalas tillbaka kommer man inte att ta hänsyn till vid beräkningen av utmätningsbart belopp. Inkomsten mäts bara från en månad till en annan, och då är det likgiltigt om jag en stor del av året tjänat alldeles för litet, det ska mätas ut direkt i alla fall. Det finns alltså inget golv i utmätningen, ingen "lägre än såhär kan du inte sjunka"-nivå. Med det skrivet, har jag klargjort att jag tänker göra mitt bästa för att KFM inte ska få reda på när jag får en hel lön nästa gång. Jag kommer inte ringa och prata med dem, förrän jag fått in så mycket att jag på årsbasis kan påstås ha en skälig levnadsstandard motsvarande vad jag skulle haft vid vanlig löneutmätning, i alla fall på pappret. Så hinner jag lösa in ett par småskulder på eget initiativ också, om det händer, för så snålt som jag lever nu är det knappt möjligt att dra sig fram. Naturligtvis handlar detta om att jag driver min egen försörjning i företaget: vore jag en vanlig anställd som fått gå från jobbet och saknade a-kassa, så fick jag väl socialbidrag i alla fall. Nu är jag egenföretagare, och saknar därmed skydd och rättigheter. Och systemet är inte alls utformat för att hindra människor med betalningsanmärkningar från att driva företag, nej?

Komplikation nummer två: jag får inte ha någon ekonomisk buffert, för jag har skulder. Som skuldsatt med utmätning hängande över sig, får man aldrig ha tillgång till pengar utöver det som ska täcka de behov man har för exakt en månad framåt i tiden. Alltså: du har utmätning på din lön, och får behålla så mycket att du kan betala ditt boende samt naturligtvis det så kallade normalbeloppet som ska täcka mat, kläder, tv-licensen och så vidare. Kronofogden har fått sin bit av din lön genom utmätningen, och de pengar som är kvar får du göra vad du vill med, tror du. Inte! För om du sparar en del av pengarna, om du till exempel måste lägga undan några hundralappar varje månad för att kunna betala bredbandsavin som kommer en gång i kvartalet, så kan du bli av med dem också. Bara låt pengarna stå kvar på bankkontot, så är de fullt utmätningsbara för Kronofogden oavsett om de kommer ifrån ditt normalbelopp eller inte. Då räknas de nämligen plötsligt som bankmedel, alltså som en ekonomisk buffert istället för medel avsatta för din omedelbara överlevnad, och så är de lovligt byte för Kronofogdemyndigheten om du så svälter ihjäl på kuppen. Eller inte kan betala tv-avgiften eller bredbandet, så att ännu en eller ett par räkningar går till....Kronofogden. Samma sak om KFM ser att du som skuldsatt företagare har pengar stående på ditt skattekonto i väntan på att de ska dras. Boff, så är pengarna utmätta och du är i praktiken försatt i konkurs.

När jag nu är i erkännartagen... förra fredagen kom mina pengar. Eller rättare sagt: förra fredagen kom en peng från en organisation jag haft privata affärer med tidigare, som hade noterat att jag fått en för liten peng av dem tidigare och ville kompensera mig för det. Väldigt snällt. Jag hade diarré från måndagen då brevet kom, till fredag klockan 00.12 då jag äntligen fick ut pengarna ur bankautomaten. Enligt lagen om alltings jävlighet borde organisationen ifråga ha meddelat Kronofogden att jag skulle få en extra utbetalning, och då borde Kronofogden ha lagt beslag på pengarna innan jag fick dem till kontot, men av någon anledning valde vår herre att se till mig som liten är och så fick jag pengarna i näven istället. Klockan 00.12 på fredag natt då, för det vågar ingen jävel låta dem stå kvar till klockan 07.00 på morgonen på väg till kontoret, ifall någon Kronofogdeanställd är koffeinpigg och kan lyckas utmäta dem ifrån bankkontot. Väninnan A gapskrattade när jag berättade för henne om min nattliga promenad ner till automaten i city "...elva grader kallt och djup snö och rånrisk mitt i natten, och alldeles för snål är du för att ta en taxi... du är inte KLOK!" Nej, men pengar är pengar är pengar och jag måste ju ha dem, eller hur?

I skrivande stund har jag ungefär tjugotre kronor på mina konton. Jag har nästan två hyror liggande i ett kuvert på annan ort. Om Kronofogden frågar mig om jag vet när jag kommer kunna ta ut en hel lön nästa gång, kommer jag att säga "Nää, det blir att svälta, jag tar sms-lån nu" och så tänker jag se riktigt korkad ut, och kommer de tillbaka igen efter tre månader och undrar hur jag kan betala hyran fast jag inte har någon lön kommer min bästa kompis ställa sig upp och vittna om hur mycket pengar hon lånat ut till mig. Inte för att KFM bryr sig om våra affärer, utan för att jag ska slippa bli anklagad för att arbeta svart också, och skönstaxerad på det. För det skulle ingen tro på hur jag har det, det vidhåller jag.

Hittills i februari har jag inte släppt ifrån mig mer än 678,50, varav 379,50 har gått till matvaror därhemma. Detta eftersom jag så väl vet att efter solsken kommer regn, och även om jag blir utan inkomst en tid så måste hyra och mat betalas, framförallt som jag har ett barn därhemma. Min oärlighet garanterar att jag som förälder kan tillgodose lilla Mannans behov av tak över huvudet. Det är min plikt som förälder att skydda mitt barn, och allt annat vore oansvarigt av mig. Bedrägeri mot Kronofogden? Jaa! Undanhållande av medel som kunde gått till mina borgenärer? Jaa! Ångrar jag mina synder? Nej!! För jag är mamma i första hand, skuldsatt i andra. Om det gör mig till en dålig samhällsmedborgare, en samvetslös lögnhals och bedragare, så är jag väl det då.

- Vill du veta vad du skulle få behålla, om Kronofogden en vacker dag kom och ville ha en bit av dig?

Gå hit, utan att passera Gå, och ta för Guds skull inte ut några fyratusen kronor på vägen!

Redovisning Januari 2010

Januari är äntligen slut. Dags att dela med sig av ännu en skitig hemlighet: jag för kassabok över mina pengar. Inte för att det är roligt, utan för att jag måste ha kontroll över var resurserna tar vägen hela tiden. Det är liksom själva grunden till att jag klarar av tillvaron. Såhär har månaden sett ut för mig:

SAMLADE EKONOMISKA TILLGÅNGAR per den 100101: 9 895 kr
kontant samt en hyra undanstoppad lång ifrån fogdens vetskap.

FASTA KOSTNADER 100101-100131: 5 588 kr

Hyra av lägenhet, ca 61 kvadratmeter: 4575 kr.
Elräkning,månadsavi: 297 kr.
Bredband, lägsta hastigheten, tremånadersavi: 716 kr.

RÖRLIGA KOSTNADER 100101-100131: 2 899,50 kr

Matvaror: 852 kr
Apelsiner, färska, 2.5 kg 27,35 kr.
Apelsinmarmelad, 0.8 kg 13,20 kr.
Blodpudding, 0.425 kg 6,37 kr.
Blomkål, 1.3 kg, färsk 19,14 kr.
Creme Fraiche, 0.6 liter 20,27 kr.
Grillkorv, 0.8 kg 10,00 kr.
Grädde, 0.5 liter 13,90 kr.
Haricot Verts, 1 kg, frysta 13,98 kr.
Jäst, 0.2 kg 6,00 kr.
Knäckebröd, 1.56 kg 26,70 kr.
Kokosmjölk, 4 x 400 ml 40,00 kr.
Korvbröd, 8 st 5,00 kr.
Kvarg, 0.5 kg 15,50 kr.
Laxburgare, 1 kg 50,00 kr.
Lunch ute med kund 70,00 kr.
Majs, konserverad, 5 x 340 g 25,00 kr.
Mango, färsk, 1 st 4,95 kr.
Mjölk, 21.5 liter 129,00 kr.
Morötter, 6.36 kg 15,71 kr.
Musli, 1.5 kg 20,00 kr.
Ost, 1.16 kg 46,28 kr.
Potatiskroketter, 0.75 kg 15,50 kr.
Purjolök, 0.29 kg 2,90 kr.
Räkor, frysta skalade, 0.8 kg 79,00 kr.
Smörgåsmargarin, 1.7 kg 34,00 kr.
Squash, 0.71 kg 7,12 kr.
Strösocker, 2.0 kg 15,00 kr.
Tomatkross, 5 x 400 g 18,00 kr.
Tomater, färska, 2.24 kg 28,59 kr.
Vetemjöl, 10 kg 25,50 kr.
Vitkål, 3 kg 12,00 kr.
Ägg, 20 st 26,00 kr.
Äpplen, 1.21 kg 10,26 kr.

Hushållsvaror: 135 kr
Disksvampar, förp om 10 st 6,71 kr.
Fläckmedel, 0.45 kg 29,00 kr.
Låsolja, 200 ml 69,00 kr.
Sköljmedel, 4 liter 30,00 kr.

Hygien, personvård: 256 kr
Bindor, 64 st 42,50 kr.
Hudkräm, torr hy 33,15 kr.
Frisörbesök, lilla Mannan 180,00 kr.

Katten: 72 kr
Torrfoder, 4 kg 71,90 kr.

Kläder: 527 kr
Gymnastikbyxor, lilla Mannan 199,00 kr.
Klänning, lilla Mannan 129,00 kr.
Kofta, lilla Mannan 199,00 kr.

Mediciner, vård etc: 442 kr
Nikotinläkemedel, Mannan 442,00 kr.

Nöjen, fritid: 420 kr
Månadspeng, lilla Mannan 400,00 kr.
Morgontidning 100114 20,00 kr.

Småavgifter: 195,50 kr
Porto, kopior på biblioteket, kortavgift,
girobetalningar etc. etc. 195,50 kr.

SUMMA FÖRBRUKAT t.o.m. 100131: 8 487,50 kr.
INKOMSTER januari, lön, barnbidrag etc : 9 247,00 kr

Saldo per 100131: 10 654,50 kr.


-------------------------------------------------------------------------------------------------

Som ni ser har vi levt ur frysen den här månaden, bokstavligt talat.

Nästa månad kommer att se likadan ut, med två viktiga undantag. Först: posten "Nikotinläkemedel" försvinner, eftersom jag kommit så långt med att sluta röka nu att jag räknar med att klara mig utan dyra tuggummin och andra hjälpmedel. Nummer två: jag kommer inte ta ut någon lön ur företaget i februari. Anledningen är att en av mina kunder har krånglat med beställningarna en tid, men skatt och löner ska ju betalas i alla fall , och då finns det inga pengar kvar till mig. Dessa dryga tiotusen som finns tillgängliga idag, ska alltså räcka ganska länge. Det ser jag inte fram emot.

Det är bra

Självkritik är nyttigt. Jag har tittat på det jag hittills har hunnit skriva, och inser att jag i stort sett har ägnat mig åt två saker: att gnälla för att jag har för små resurser, och att gnälla för att jag har svårt att få resurserna att räcka till allt familjen behöver. Det ger nog en sned bild av den jag är, så idag ska jag försöka visa en annan sida. Jag har nämligen mycket att vara tacksam för också. Till exempel:

Det är bra att försäkringskassan går in och hanterar sjukersättning för timanställda, när vi som har små företag kämpar för att hålla nere kostnaderna.

Det är bra att jag är tillbaka på kontoret, efter att ha legat hela veckan.

Det är bra att jag inte kastar texter bara för att jag inte alltid hinner skicka dem. Arga brevet till DI:s redaktion låg kvar på skrivbordet, och fick bli grunden till mitt förra blogginlägg när jag hade feber och frossa i onsdags.

Det är bra att gula ärtor inte kostar särskilt mycket, och att de sköter sig själva på spisen när man inte orkar stå i köket någon längre stund. Ärter är verkligen tacksam mat: man får en jättekastrull ärtsoppa på bara ett halvt paket torkade ärtor och den smakar riktigt gott även utan fläsk.

Det är bra att min projektledare och rumskamrat har semester idag, för ärtor är en musikalisk gröda (även om jag inte lider av det själv utan luktsinne). Dessutom slipper jag smitta henne om hon inte är på plats.

Det är bra att min katt har förlåtit mig för att jag nös henne rakt i ansiktet härom kvällen. Hon sov på min arm i natt, och det var också väldigt bra för hon värmde gott.

Det är bra att det finns fläckmedel, för jag kan nog få köksmattan ren igen, tror jag, fast jag spillde en halv tallrik gröt med blåbärssylt på den när jag nös för femhundrade gången igår.

Det är bra att toapapper är billigt när man köper hem i balar, för det går en rulle om dagen nu bara till min rinnande näsa.

Det är bra att apoteksmonopolet har upphört, och att jag kan spara tre kronor på varje förpackning receptfria värktabletter jag eventuellt måste köpa om febern inte släpper snart.

Det är bra att jag är sjuk nu, för då kanske jag pigg igen nästa onsdag då jag ska ta årets (och företagets) viktigaste kundmöte. Vi ska omförhandla ett leverantörsavtal, och jag behöver vara fullständigt klar i huvudet när jag ska stå upp emot en av länets tyngsta affärskvinnor.

Det är bra att det är fredag, för redan klockan tre i eftermiddag kan jag önska personalen en trevlig helg, larma kontoret och gå raka spåret hem för att vara sjuk färdigt.

Man ska tänka positivt!