Sätt betyg på Kronofogden!

På sajten rejta.se, där man kan ranka företag och organisationer, har jag hittat en länk till betygssättning av Kronofogdemyndigheten. Naturligtvis har jag passat på att skriva vad jag själv tycker, inte minst som andra som söker information om Kronofogden kan få litet kött på benen om hur det är att ha med myndigheten att göra. Nyfiken? Sugen på att tala om vad du tycker?

Klicka in HÄR och skriv ditt hjärtas mening. Du behöver INTE tala om vad du heter utan kan använda signatur, men se till att lämna en giltig mailadress, det brukar vara korrekt "netikett" så man kan nås av ansvariga i efterhand om något uppstår.



Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om kronofogden, skatteverket, skattebetalare

Ingen skuldsanering på 3 år! Insolvensutredningen ett fiasko!

Det blev inget lagförslag. Det blev bara tyst. Till dess någon liten fågel skvallrade...

Nedanstående text är klippt ur PM från Justitiedepartementet av den 2010-03-24, sänt till en mängd intressenter, däribland Konsumentverket, Finansbolagens förening, Svensk Inkasso, Svensk Handel, Sveriges konsumenter, Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, Föreningen Sveriges kronofogdar.... och nu till oss överskuldsatta, patienterna som ligger och huttrar på operationsbordet. Men det var INTE Judeps förtjänst att vi fick del av detta dokument. Bra att kirurgen frågar hur vi mår och berättar vad han tänker göra med sin stora vassa kniv. Eller?

"Promemoria med utkast till lagrådsremiss
Bättre möjlighet till skuldsanering

2010 -03- 2 4
KP
Dm- 207/J.ofC

Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.
Stockholm den xx juni 2010

Beatrice Ask
Magnus Medin
(Justitiedepartementet)

Promemorians huvudsakliga innehåll

I promemorian föreslår regeringen att möjligheterna att bevilja skuldsanering
för aktiva näringsidkare utvidgas. Det föreslås också att skuldernas
ålder inte längre ska beaktas särskilt vid bedömningen av om det är
skäligt att bevilja skuldsanering. Ändringarna syftar framför allt till att
förbättra förutsättningarna för näringsidkare att fortsätta att bedriva
näringsverksamhet och att starta om efter en konkurs.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2011."

"Regeringen har beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i Kreditupplysningslagen (1973:1173),
2. lag om ändring i Skuldsaneringslagen (2006:548)."

2 Lagtext
Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i kreditupplysningslagen 1973:1173)
Härigenom föreskrivs att 8 § kreditupplysningslagen (1973:1173) ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2009/10:151

8§
En uppgift om en fysisk person ska gallras när det inte längre är
nödvändigt att bevara uppgiften med hänsyn till ändamålet med behandlingen.

En uppgift om en fysisk person som inte är näringsidkare ska gallras senast tre år efter den dag då den omständighet inträffade eller det förhållande upphörde som uppgiften avser. Rör uppgiften en begäran om eller ett utlämnande av en kreditupplysning, ska den dock gallras senast ett år efter den dag då begäran framställdes.
Gäller uppgiften skuldsanering, ska den gallras senast fem år efter den dag då skuldsaneringen beviljades eller, om en betalningsplan enligt skuldsaneringslagen (2006:548) löper under längre tid, senast den dag då planen löper ut.

Föreslagen lydelse har följande tillägg (kursiverat):

En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten i dess verksamhet med indrivning och utsökning ska gallras när den inte omfattas av undantaget från sekretess i 34 kap. 1 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). En uppgift som har inhämtats från Kronofogdemyndigheten ska också gallras när den har blockerats av Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 3 a § lagen (2001:184) om
behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.

2.2 Förslag till lag om ändring i skuldsaneringslagen (2006:548)

Härigenom föreskrivs i fråga om skuldsaneringslagen (2006:548)
dels att 5 § ska upphöra att gälla,
dels att 4 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse
4§
Skuldsanering får beviljas en gäldenär med hemvist i Sverige som är fysisk person, om
1. gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid, och
2. det är skäligt med hänsyn till gäldenärens personliga och ekonomiska förhållanden att skuldsanering beviljas honom eller henne.

Den som är folkbokförd i Sverige skall vid tillämpningen av första stycket anses ha hemvist i Sverige. Vid tillämpningen av första stycket 2 skall särskilt beaktas
skuldernas ålder, omständigheterna vid deras tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering.

Föreslagen lydelse i kursiv text:

Den som är folkbokförd i Sverige ska vid tillämpningen av första stycket anses ha hemvist i Sverige. Vid tillämpningen av första stycket 2 ska särskilt beaktas omständigheterna vid skuldernas tillkomst, de ansträngningar gäldenären har gjort för att fullgöra sina förpliktelser och det sätt på vilket gäldenären har medverkat under handläggningen av ärendet om skuldsanering.

Är gäldenären näringsidkare, får skuldsanering beviljas endast om näringsverksamheten är av enkelt slag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011."


Tack så mycket. Eller inte? Nej, inget tack, för det bidde inte ens en blöt fis. Lite lättare för vissa, mindre näringsidkare att få skuldsanering utan att vi ska behöva lägga våra firmor i konkurs. Kanske komma på fötter marginellt snabbare efter en konkurs som inte går att undvika. Skuldernas ålder blir mindre centrala, och "Uppgifter om skuldsanering ska också avseende fysiska personer som är näringsidkare gallras ur kreditupplysningsregister senast fem år efter den dag då skuldsaneringen beviljades eller, om en betalningsplan löper under längre tid, senast den dag då planen löper ut." Vem skrev den meningen?

Ingen kortare skuldsaneringstid på tre år för att få ut folk i samhället som rehabiliterade och ekonomiskt integrerade människor igen. Ingen absolut preskription. Ingen resurspank Manna som ansöker om skuldsanering med den nya lagstiftningen heller, för den delen. Vilken grupp hade ni tänkt skulle bli bättre på att ansöka om skuldsanering med den lilla skärv ni nu kastar till oss? Drygt 4000 beviljades inledande av skuldsanering under hela 2009. Någonstans mellan 400 000 och 600 000 svenskar är överskuldsatta idag, enligt Kronofogdemyndighetens egen uppskattning, och 100 000 skulle kunna beviljas skuldsanering med idag gällande lagstiftning, OM vi bara brydde oss om att ansöka.

---varför i helvete ska någon bry sig om att söka, ni försöker ju inte göra något lättare för oss på riktigt?!?

Den som vill ha tillgång till det material Fattiga Riddares bloggare fått, alltså det PM Justitiedepartementet INTE skickade till oss, kan maila mig på resurspank@hotmail.com, eller Ulrika Ring på info@insolvensstockholm.se
Vi delar gärna med oss av eländet, alldeles gratis via epost. Kosta inte på någon utskrift av det bara. För jag antar att ni andra som är intresserade inte heller har lust att betala mer för en Insolvensutredning som inte gav något, trots en enorm kostnad för att producera den?

Som att mata grisen med rysk kaviar för att få gödsel till trädgårdslandet så potatisen ska bli större och hushållskostnaderna billigare...

Andra onsdagsbloggare, varav några idag skrivit om samma sak:

Insolvens Stockholm
Nollkoll
ProjektPåRiktigt
Ljuramannen
Affes Blogg
Att göra rätt för sig
Dwights13
Inspirerar Inspirationen
Johnny Rocker
Autodidact
Obestånd
Skuldsatt
NoCash is my name
Villerider
Blessed To Be Me
Fattig Riddare i Stockholm


Pingat på intressant.se och twingly.com

Läs även andra bloggares åsikter om insolvensutredningen, lag om skuldsanering, skattebetalare, skuldsanering 3 år överskuldsättning, Fattiga Riddare

Svartjobb, sista sämsta utvägen

Onsdagsbloggarna skriver idag om svartjobb, efter att ett par av våra läsare skickat in sina berättelser om hur de verkar i den svarta sektorn för att kunna överleva med sin skuldbörda.

Jag vill vara tydlig med att jag på inga villkor ser svartjobb som en bra väg till försörjning. Jag tycker att man som arbetsgivare ska betala vad det kostar att ha folk anställda, med försäkringar och allt, och jag tycker att man som anställd ska sätta värde på att ha ett arbete som ger inte bara lön, utan också försäkringar och pension... och så ska jag i samma andetag erkänna, att fast jag själv vägrar svartjobb sen min dotter föddes för femton år sen, så dömer jag ingen som tar ett sådant anbud. Fel enligt mig, men jag dömer inte, jag skvallrar inte för Skattemyndigheten om jag ser eller hör nåt, och de gånger jag blivit erbjuden svartjobb har jag bara lugnt och stilla tackat nej och gått vidare. Fel för mig kan vara rätt för en annan, och så länge ingen blir skadad och alla tar ansvar för sig själva, sätter jag mig inte till doms över någon.

En ny avhandling, "Illegal yet Licit. Justifying Informal Purchases of Work in Contemporary Sweden" ifrån Stockholms Universitet, skriven av Lotta Björklund Larsen vid Socialantropologiska institutionen, ska enligt uppgift ge en bra bild av hur vi svenskar ser på svartarbete i dagens Sverige. Jag har inte läst avhandlingen än, men citerar ur en artikel som hunnit publiceras om den:

"Trots att många i undersökningen sa sig ha tilltro till det svenska välfärdssamhället, så finns det samhälleliga flaskhalsar och förhållanden som inte anses rättvisa och därför kan lagen överträdas".

Med andra ord: trots att många av oss tycker systemet fungerar, kan vi se att det förekommer "fel" och orättvisor i systemet, och det gör att vi rent moraliskt kan anse oss ha tillstånd att överträda gällande regler.

Att man som överskuldsatt "väljer" svartjobb, kan alltså förklaras med att man anser sig orättvist behandlad, och då kan man rättfärdiga att man tar till ojusta metoder själv, är det vad som avses med ovanstående?
För jag kan tänka mig att nyansera den bilden en aning.

Folk tar svartjobb för att man med betalningsanmärkningar har svårt att behålla sina arbeten eller få nytt arbete om/när man blir arbetslös. Inte bara på grund av anmärkningarna som man inte får ha i vissa yrken, utan ofta på grund av att arbetsgivare hellre väljer en människa med alla tänder kvar, än en överskuldsatt med luckor i garnityret. Det SYNS utanpå människan att man har dålig ekonomi, och man blir bemött därefter.

Folk tar svartjobb för att de i mångt och mycket är hänvisade till att söka jobb på arbetsmarknad B, alltså inte på de bolag som är skötsamma och ger sina anställda vettiga löner och andra förmåner, utan på de bolag som är mindre skötsamma. Typexemplet i mitt län är callcenterbranschen, som anställer illa etablerade ungdomar till rena provisionslöner, och där är kvalificerade och vita jobb med fast timlön och betalda arbetsgivaravgifter ganska sällsynta fenomen. En annan bransch med samma enorma aptit på marginaliserade människor är den för Hushållsnära Tjänster. RUT-avdraget hjälper inte hela vägen, man får fortfarande mest jobb om man INTE frågar efter kollektivavtal eller vem på kontoret som ska ha a-skattsedeln. Nämnde jag bemanningsföretagen?

Folk tar svartjobb för att de efter utmätning på lönen får för lite pengar kvar, så kallat "normalbelopp" att klara sitt dagliga leverne på.

Människor på marginalen är tacksamma offer för den som vill tjäna en slant på andras arbete, utan att betala för att den anställde ska få del av trygghetssystemen. Jag vägrar ställa upp, men det finns alltid någon annan som är beredd att göra precis vad som helst för att kunna betala sin hyra och sätta mat på bordet åt sina barn. Det vet företagen, det vet företagarna. Så är det verkligen en fråga om bara den svartarbetande individens moral, Lotta?


Andra onsdagsbloggare, varav de flesta också skriver om svartjobb idag:


Insolvens Stockholm
Nollkoll
ProjektPåRiktigt
Ljuramannen
Affes Blogg
Att göra rätt för sig
Dwights13
Inspirerar Inspirationen
Johnny Rocker
Autodidact
Obestånd
Skuldsatt
NoCash is my name
Villerider



Pingat på Intressant.se och Twingly.com

Läs även andra bloggares åsikter om utslagning, svartjobb, RUT-avdraget, val 2010, ekonomiska svårigheter, skattebetalare, försörjning

Riksgälden läcker: Ja till SAAB-Spyker

Idag har Riksgälden informellt sagt OK till affären SAAB-Spyker. Man har läckt rapporten i förtid, det vill säga, och det tackar vi för. Alla goda nyheter är välkomna, om de så växer på halmstrån. Återstår regeringens välsignelse, och klartecken från Europeiska Investeringsbanken angående lån på fyra miljarder. Jag tänker jubla när jobben är räddade, inte förr. Det räcker med strukturell arbetslöshet nu.

Ser ni förresten vad jag ser? Det är ett fruktansvärt liv i media kring SAAB. Lånet från EIB gäller fyra miljarder, en engångssumma. Kostnaden för överskuldsättning i Sverige beräknas av Kronofogdemyndigheten till 30 - 50 (trettio till femtio) miljarder per år. Det drabbar inte bara Trollhättan med kringliggande område, det drabbar hela Sverige. Varför ser vi inga dagliga krigsrubriker i tidningarna om det?

Vems misslyckande?

Jag har fått klagomål. Familjens katt anser att jag sköter mina uppgifter som matte ytterst dåligt. Inte nog med att jag går till mitt arbete varje morgon och lämnar henne ensam till dess lilla Mannan kommer hem från skolan: när jag väl kommer hem lånar jag lillmattes laptop och sitter med den i knät istället för katten. Ovanpå det försökte jag nyligen införa en mer konjunkturanpassad kelpolitik här hemma. Jag valde att bara klappa katten på svansen, med hänvisning till att vi måste hushålla med godsakerna och undvika förslitningsskador på mattes tassar. Katten glodde på mig som vore jag en idiot... och det gjorde hon rätt i. Vissa saker ska man inte snåla med, och omvårdnad av medborgarna får man inte tulla på i staten Manna, även om det just nu är rena fattigland.

I sällskap med ett nu ganska stort antal forumdeltagare på Fattiga Riddare (www.fattiga-riddare.se) har jag åtagit mig att varje onsdag ta upp ett ämne för gemensam och enskild behandling. Vårt tema för vecka 3 ska vara "regeringens misslyckande", åsyftande den bomb som slog ned i media i förra veckan, då det stod klart att Insolvensutredningen inte skulle ge resultat i form av nytt lagförslag med en för överskuldsatta medborgare mer tillgänglig skuldsaneringsprocess, i vart fall inte på mycket lång tid. Såväl vi överskuldsatta som Kronofogdemyndigheten togs på sängen av detta besked, som dessutom levererades av en mediakår vars vinklingar gav upphov till debattinlägg representativa för vilken lynchmobb som helst. Skuldsanering, ordet skrevs lättvindigt hit och dit utan analys av begreppet, och säkert fick många svenskar en felaktig bild av vad det egentligen innebär, eller vilka som överhuvudtaget kan komma ifråga för detta stöd från stat till individ. Vem ska ha rätt till hjälp, och varför? Ska skattebetalarna stå för notan, eller är det banker och kreditinstitut som förlorar på en mer generös lagstiftning? Finns det någon samhällelig vinst med skuldsanering, och varför inte bara låta de överskuldsatta dö ifred?

Frågan om skuldsanering för fler är angelägen och med tiden kommer den bli akut, då vi i nuläget fortfarande ser att fler får svårt att betala för sig, och att antalet överskuldsatta som ställs utanför samhällsapparaten kan öka lavinartat om krisen fortsätter. Det värsta scenariot uppstår om den fruktade bostadsbubblan visar sig vara mer än en spekulation, minns 90-talets jättesmäll då tusentals svenskar förlorade sina företag, sina hem och fotfästet i själva tillvaron... många av dem cirkulerar fortfarande i Kronofogdemyndighetens rullar, nu med flera års löneutmätning i bagaget och fortfarande inte kvalificerade för skuldsanering enligt den lag som gäller idag, 2010. Hur har de haft det under alla dessa år, och kommer de någonsin att kunna komma tillbaka, ekonomiskt eller socialt? Hur kommer det att se ut år 2015? 2020?

"Regeringens misslyckande", alltså. Personligen skulle jag hellre vilja döpa om det till ett samhällets misslyckande. För att problemet med överskuldsättning har utvecklats över lång tid, inte enbart under sittande regering och med troligt fortsatt utveckling under den kommande. För att hela samhället berörs av problemet, inte bara i form av uteblivna skatteintäkter då människor slås ut från arbetsmarknaden utan även av minskad konsumtion i den skuldsatta gruppen, ökad social utslagning, högre barnfattigdom, större hälsoproblem som på sikt ger en ökad vårdbörda, som ska finansieras utan de uteblivna skatteintäkterna, vilket tär på statens medel för sjukvård och gör att andra vårdbehövande drabbas av minskade medel, vilket ger en större utslagning, minskad konsumtion som ger minskade skatteintäkter...

Jag kan fortsätta i all evighet men drar gränsen där. Jag tror jag har gjort min ståndpunkt klar. Individen är ansvarig för sig själv och sin plats i samhället, men samhället har ett ansvar för att det finns vägar till ekonomisk rehabilitering, så att individens samhällsnytta bevaras. Alternativet är att lämna de skuldsatta individerna till sitt öde, låta oss självdö av dålig kost, psykisk ohälsa eller obehandlade sjukdomar, och titta åt andra hållet för att slippa beröras av det. Den vanlige svensken har ju i allmänhet inga problem med överskuldsättning, det är ju alltid någon annan som självmant dragit på sig problemen, och vi som är skyldiga har ju en tendens att dölja våra problem in i det sista. På så sätt är vi självsanerande, vi som inte kan betala för oss: vi lider i tysthet. Själv skriver jag anonymt och kommer aldrig söka hjälp offentligt, så du slipper bli störd. Är inte det ganska anständigt gjort ändå, av en dumfan som inte kan hantera pengar?

Märk väl, att den del av staten som oftast möter oss i verkliga livet är Kronofogdemyndigheten. Det är KFM som skickar brev när vi ska lämna ifrån oss ägodelar istället för de pengar vi inte har, som skickar brev till oss så vi inte glömmer att vi står i skuld till andra och som kommer när vi ska vräkas från våra hem. Det är kronofogdarna som går in i misären och ser hur vi har det, tar våra känsloutbrott och all skit vi kastar på dem när de som statens förlända arm ska verkställa lagen, och som utifrån sitt snäva uppdragsbeskrivning ska få oss skuldfria i ett system som inte fungerar. Vi skjuter på dem, bokstavligt talat, och nu skjuter regeringen på dem också när det nya lagförslaget blev till ett ingenting. Vad är KFMs plats i samhället då - en självgående soptunna som ska hantera all skit, utan möjlighet till tömning? Och vems fel är det?

Jag har gjort vad jag kan ikväll. Jag har tagit mitt ansvar och definierat problemet, och nu får jag på olika sätt stå för det och försöka påverka resten av samhället, för att försöka få fram en lösning som fungerar för så många som möjligt. Inte bara för mig, utan för andra överskuldsatta, för andra skattebetalare, för politiska beslutsfattare som så småningom ska hantera skuldsaneringsfrågan, och för Kronofogdemyndigheten som inte har tillräckliga verktyg för att få långsiktigt hållbara resultat - färre överskuldsatta, fler produktiva samhällsmedborgare - i tillräckligt stor omfattning. Jag får börja där jag kan, i min egen soffa med laptopen i knät och en kelsjuk katta klängande på armen, och jag börjar med att skriva, skriva, skriva. Med litet tur läser någon detta och vill förstå, och kanske kan det ge stöd för en förändring av systemet för framtiden.