Svar ifrån Kronofogdemyndigheten angående barn till skuldsatta med utmätning

För några dagar sedan skrev jag ett öppet brev till Rikskronofogde Eva Liedström Adler angående begreppet barnfattigdom och Kronofogdens samhällsansvar för barn i familjer med förfallna skulder, "...men inte om min mamma har skulder". Svaret kom igår, dock inte ifrån Rikskronofogden som hade hunnit gå på semester, utan ifrån hennes närmaste medarbetare Mikael Necke, t.f. Rikskronofogde.

Jag lägger ut tillförordnade Rikskronofogdens brev i sin helhet nedan. Läs och begrunda. Jag lovar att kommentera detta längre fram under veckan, men jag är fortfarande såpass ställd av att myndigheten så totalt lyckas negligera barnperspektivet i dialogen med mig som enskild gäldenär, att jag inte riktigt kan formulera mig än... Såhär skriver han:


"Hej,

Tack för ditt brev i vilket du tar upp flera viktiga frågor om barns situation när någon eller båda föräldrarna betalar sina skulder genom löneutmätning. Du framför som förälder förståliga synpunkter på reglerna om normalbeloppets storlek för barn, gäldenärens möjlighet till umgänge med eget barn som han eller hon inte bor tillsammans med och att skattepliktig del av vårdbidrag, vars syfte är att kompensera föräldern för del av förlorad arbetsinkomst, ingår i beräkningsunderlaget vid fastställandet av gäldenärens förbehållsbelopp.
Samtliga dessa frågor är emellertid reglerade i lag eller rättspraxis (har prövats av domstol). Kronofogdemyndigheten kan inte bortse från detta och ta beslut som går emot gällande regler.
Däremot kan vi upplysa lagstiftare och andra beslutsfattare om konsekvenserna av dessa regler.

Gäldenärer som är föremål för löneutmätning lever i många fall under knappa ekonomiska omständigheter. Det faktum att löneutmätning enligt dagens regler kan pågå under långa oavbrutna perioder innebär att många människor lever under en stor och utdragen press. De analyser myndigheten har gjort visar att det behövs en förändring. Detta gäller inte minst för de gäldenärer som varit föremål för löneutmätning under långa tidsperioder. Kronofogdemyndigheten har därför tagit fram ett komplett lagförslag till förändrade löneutmätningsregler. I detta arbete har ambitionen varit att hitta ett system som genom sin enkelhet gör besluten mer lättförståeliga för parterna och, på ett bättre sätt än idag, motiverar gäldenärerna till olika insatser för att öka sin disponibla inkomst även under löneutmätning. Förslaget innebär en långtgående schablonisering av utmätnings- och förbehållsbeloppen som, om förslaget genomförs, innebär att trycket på flertalet gäldenärer kommer att minska. Förslaget, som överlämnades till Justitiedepartementet i maj 2009, har remissbehandlats.

Att reformera löneutmätningsreglerna är emellertid inte den enda vägen som är möjlig för att skapa en större balans mellan gäldenärens skyldigheter att betala och borgenärens rätt att få betalt. Jag nämner i det följande ett urval av andra åtgärder som myndigheten i flera sammanhang, t.ex. i remissvar och i kontakter med olika departement, framför för att öka denna balans. Regler om absolut preskription av flertalet typer av fordringar är en åtgärd. Sådana regler finns redan i andra länder och även i Sverige vad gäller vissa allmänna fordringar (t ex skatteskulder). Om inte annat borde absolut preskription övervägas avseende konsumentfordringar. Myndigheten har också väckt frågan om att införa en tidsgräns för hur länge en borgenär kan begära indrivning av en fordran. Dessa två förslag skulle, om de införs, innebära att borgenärerna tar ett större ansvar för de krediter de lämnar men som av någon anledning fallerar. Myndigheten anser också att lagstiftaren bör överväga att införa ett räntetak när en skuld lämnas till indrivning och att indrivet belopp först ska räknas av mot kapitalbeloppet och inte som idag först mot avgifter och ränta. Ett införande av sådana regler leder till att de betalningar som görs genom åtgärder av Kronofogdemyndigheten i många fall innebär att skulden faktiskt minskar, inte bara till att delar av upplupen ränta blir betald.
Men.... för att Kronofogdemyndigheten ska kunna tillämpa alla nämnda förslag är vi naturligtvis beroende av stöd i lag och rättspraxis.

Problemen med överskuldsättning har under senare år uppmärksammats alltmer i media och i den allmänna debatten. Kronofogdemyndighetens uppgift i denna debatt är att stå för faktaunderlag samt lämna förslag och synpunkter när det efterfrågas av politiker och andra beslutsfattare, i remisser, föredragningar eller sakkunniguttalanden.

Även om ett av Kronofogdemyndighetens uppdrag är att reglera betalningsanspråk, så har vi också till uppgift att underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig innan Kronofogdemyndigheten kopplas in samt förebygga överskuldsättning.

Med vänlig hälsning

Michael Necke
t.f. rikskronofogde"


I vilken ände ska man börja när man får ett sånt svar?


Ulrika är kvar i Visby tillsammans med Per - läs hennes torsdagsrapport. Jag försökte skämta med dem igår angående hur mycket de ska bli tvungna att springa nu när KFM är där och jagar gäldenärer. Tyvärr är det inte så det går till. Det är snarare Ulrika och Per som jagar KFM istället, för att få dem att prata och förstå vad vi skuldsatta pratar om. Frågan är om det hjälper.




Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om Almedalen, almedalsveckan, barnfattigdom, BRIS, Fattiga Riddare Stockholm, fattigdom, kronofogden, skulder, utmätning