SVT idag: "De senaste dagarna har två barn drunknat i Sverige och drunkning är den näst vanligaste dödsorsaken genom olycksfall bland barn. Men simskolorna i landet kostar mycket pengar - vilket kan kosta liv.
(---) Simkunnigheten i landet har blivit bättre och drunkningsolyckor bland barn har minskat. Men en undersökning av drunkningar mellan 1998 och 2007 visar att det finns särskilt utsatta grupper. Risken för drunkning har visat sig öka för barn med bakgrund i Mellanöstern och barn i förskoleåldern med ensamstående föräldrar.
-Simkunnighet är en klassfråga, eftersom det har blivit så dyrt att gå i simskola. På vissa ställen kostar det upp till 1.500 kronor att gå tio gånger. Har man många barn blir det en hög kostnad, säger Mona Lisa Wernesten, Svenska Livräddningssällskapet."
Jag tänker inte kommentera Evelina Grassmans artikel ytterligare, bara tacka för ännu en besk sanning levererad av en av få journalister som visar seriöst intresse för hur de barn som växer upp under för små omständigheter lever, och hur de drabbas när pengarna inte räcker till "roligheter" som att få lära sig simma. Kommunerna skär ner på simundervisningen, och bara de välbeställda familjerna har råd att kompensera med privat simundervisning. Och så säger man att alla barn är lika mycket värda?
(inom parentes: räknar jag på vad Fiskeriverkets ARTON miljoner i uppsupet/uppätet representationskonto för fjolåret skulle räckt till, så får jag fram att staten kunde ha betalt simundervisning à 1500 kr/unge för 12000 ungar i sommar).
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om barnfattigdom, ekonomiska svårigheter, fiskeriverket, simundervisning, social exklusion, utanförskap, utsatthet
Credit Card Information Will Help You Choose
14 år sedan
