Dags för självrannsakan hos näringslivets skattedelegation

"Göran Ennerfelt, Näringslivets Skattedelegation, skriver på DN Debatt den 22 maj om statsmaktens låga förtroende för företagen, och vad bristen i förtroende har för konsekvenser.

Vi börjar med att poängtera att vi till fullo instämmer i kritiken mot Statsförvaltningen och särskilt Skatteverket för deras bristande förtroende för landets företagare. Hur ska välståndet i Sverige kunna utvecklas om staten misstror en av de viktigaste delarna i arbetsmarknadsutvecklingen?

Förtroendet dalar ständigt och Skatteverket uttrycker, genom olika mer eller mindre rimliga regler och kontroller, en misstro mot landets företagare. Man tror att företagaren skulle, utan dessa mängder med regler och kontroller, hänge sig åt konstant mygel och skattefusk. Men misstänkliggörandet stoppar inte vid Skatteverket/företagare. Samma misstro mot medborgarna återfinns hos Försäkringskassan, A-kassan, Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Kronofogdemyndigheten m.fl. Det finns en stor och växande förtroendeklyfta mellan Sveriges medborgare och många av dess politiker och stats- och kommunala tjänstemän. Hur många av de senare håller i minnet att det är medborgarna som är deras uppdragsgivare och de är, för att använda den adekvata engelska benämningen, "civil servants", dvs "medborgarnas tjänare"? Och vad blir det av ett land där medborgarna tappar förtroendet för statsapparaten och vice versa?

Men Näringslivets Skattedelegation borde samtidigt syna sig själva i sömmarna. En av huvudmännen i delegationen är Svenska Bankföreningen. Svenska Bankföreningen uppvisar precis samma misstro mot Sveriges medborgare som man hävdar, med rätta, att statsapparaten visar företagare/företagen. Vi vet idag att hundratusentals medborgare hamnat i en ohållbar ekonomisk situation, vanligen i huvudsak utan egen förskyllan, och utan en chans att någonsin bli skuldfria. Vi vet att detta missförhållande kostar samhället enorma belopp, enligt Kronofogden 30 -50 miljarder/år (jfr Försäkringskassans felaktiga utbetalningar på uppskattningsvis 16,4 miljarder) och orsakar stort lidande hos de drabbade. Samt att samhället går miste om duktiga, arbetssamma, kreativa entreprenörer och annan viktig arbetskraft. Entrepernörer och arbetskraft som, istället för att tillåtas försörja sig själva och bidra till samhället, tvingas leva på olika bidrag och inkomstersättningar. Ett flertal utredningar och undersökningar visar på missförhållanden och föreslår förändringar, men Svenska Bankföreningen, tillsammans med Svensk Inkasso m.fl., säger nej. Redan den minsta förändring (lättnad) hotar hela den svenska samhällsekonomin.

Svenska Bankföreningen tror bl.a. att medborgarnas betalningsmoral skulle raseras om världens hårdaste regelverk för ekonomisk rehabilitering skulle mjukas upp, precis som Skatteverket tror att företagarna latent är myglare och skattefuskare. Det är endast ett strängt regelverk som kan hålla medborgarna/kunderna kvar på den rätta vägen. En mindre hård obeståndspolitik riskerar, enligt Svenska Bankföreningen, att luckra upp svenskarnas betalninsdisciplin. Detta tvärtemot bl.a. Tillväxanalys uppfattning, Riksdagens utredning, Konsumentverkets undersökning, Kronofogdemyndighetens rapport och OECDs kritik mot Sverige och hur man tvingar misslyckade företagare att "i evighet" bli kvar i sitt misslyckande.

För vi vill påminna om att många människor som kantrat ekonomiskt är just f.d. företagare som drabbats av bl.a. orimliga pålagor och regler från staten och Skatteverket. Om inte ens alla huvudmän i Näringslivets Skattedelegation har förtroende för dessa människor och inser vikten av att återställa entreprenörskapet hos dem genom humanare regler för ekonomisk rehabilitering, hur kan man då förvänta sig att statsapparaten gör det?

Per Ahlin och Ulrika Ring
föreningen Fattiga Riddare Stockholm"


Denna artikel publiceras idag på Newsmill, och jag vill lyfta fram den litet extra, då den belyser det problem vi företagare lever och andas med varje dag:

att vi inte får misslyckas med vår ekonomi, för då finns idag ingen väg tillbaka.

Om du inser vikten av det ovan skrivna, ber jag dig att besöka Newsmill genom att klicka HÄR och lämna din kommentar till texten. Syftet är att få de instanser som berörs av artikeln att reagera, och förstå att vi behöver förändringar - och förbättringar, för att skapa fler vägar till ekonomisk rehabilitering efter företagskonkurser, fler välmående företag, fler arbeten och fler skattebetalare som kan hjälpas åt att stärka hela vårt samhälle, från vaggan till graven.


Intressant

Läs även andra bloggares åsikter om ekonomisk rehabilitering, Fattiga riddare, Fattiga riddare Stockholm, skuldsanering 3 år överskuldsättning, småföretagare, utanförskap, utslagning, val 2010, Valet 2010